Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådant var det hufvudsakliga innehållet af denna regeringsform, hvilken
sjelf anger såsom sitt ändamål att så befästa friheten, »att den ej kunde
lcränkt blifva af en tilltagsen och för riket ej rättsinnad regent eller ock af
äregiriga, egennyttiga och förrädiska medborgare samt hätskefulla och högmo
diga fiender», och genom hvars införande Gustaf III berömde sig af att hafva
återgifvit fäderneslandet en lagbunden frihet i motsats mot det karolinska
-enväldets obundna konungamakt och frihetstidens lika godtyckliga
ständer-regering. Detta beröm saknade icke heller sitt berättigande. Det nya
samhällsskicket botade åtminstone till en del den brist på jemvigt mellan
stabmakterna, som varit de båda föregående tidhvarfvens svåraste lyte. På samma
gång det möjliggjorde en stark regering, bevarade det åt folket de rättigheter,
som äro den politiska frihetens grundvilkor, nämligen andel i lagstiftningen
och beskattningen, och med afseende på rättssäkerhetens betryggande eger
det stora förtjenster. Men den nya ordningen saknade å andra sidan ej heller
sina brister. Af sin allt från barndomen inplantade misstro mot friare
statsformer förleddes Gustaf III i viss mån till samma ensidighet, ehuru i motsatt
riktning, som den, hvartill frihetstidens lagstiftare under intrycket af envåldstide^
olyckor gjort sig skyldiga. Onekligen nedsatte han öfver höfvan rådets och
ständernas betydelse, och att detta skedde mindre genom ett öppet borttagande af
-deras rättigheter än derigenom, att rättigheterna gjordes obestämda och
sväf-vande, ökade blott ännu mer det betänkliga i saken, ty denna obestämdhet kunde
lätt gifva upphof till de svåraste förvecklingar. Skulle den nya författningen
verkligen kunna betrygga fäderneslandets lugna utveckling, fordrades derfor
i sanning både å konungens och undersåtarnes sida en uppriktig aktning for
deras ömsesidiga rättigheter och en synnerlig hofsamhet och klokhet.
Be första åren af Gustaf III:s regering efter statshYälfningen (1772—1778).
Sinnesstämningen i landet. — Partistridens biliggande. — Urtiderne Scheffer. — Rådets ftirlndnde
ställning. — Schrtiderheim. — Reformer. — Realisationen. — Kronobrlnnerierna. — Krigsväsendet. — Utrikespolitik».
Sällan har en så allmän belåtenhet herskat i vårt land som under den
närmaste tiden efter 1772 års statshvälfning. Orsaken härtill var ej blott
uppbäfvandet af det förra statsskicket, hvars ohållbarhet af de fleste erkändes,
utan äfven folkets glädje öfver att åter hafva en konung, till hvilken det
med beundran och förtroende ansåg sig kunna blicka upp. Den starka
»konungsk-het», som rotfäste sig hos det svenska folket under de tider, då dess historia
i sanning kan sägas hafva varit »dess konungars», denna känsla verkade un
så mycket lifligare, som den under frihetstiden helt och hållet hade saknat
näring. Den unge konungens snille, hans ovanliga älskvärdhet, det mod, den
mildhet och den hofsamhet, han under revolutionen lagt i dagen, uppväckte
allmän förtjusning. Stundom gaf sig denna känsla luft på ett sådant sätt,
att det nästan kunde se ut, som om den gamla svenska frihetsanden vore p&
väg att utslockna. Och dock var det ingalunda så. På frihetstidens sjelfsvåld
och partiväsen var man grundligt trött, men ingalunda på lagbunden frihet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
