Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndet, af hvars medlemmar åtskilliga ansågo hela förändringen for olaglig,
men konungens vilja blef dock åtlydd, och sålunda utsagos denna gång
riddar-husets flesta medlemmar af de närvarande ättemännen. I denna punkt var
dock konungen benägen att för framtiden medgifva en jemkning, men ej så
med afseende på klassindelningen, genom hvars återställande han trodde sig
hafva funnit ett medel att dämpa den oroliga anda, som under frihetstiden
varit utmärkande för riddarhuset. Den närmare regleringen af de nya
förhållandena egde rum den 3 och 9 november, då adeln samlades på rikssalen
och konungen sjelf uppträdde som landtmarskalk. Det faststäldes då, att de
adliga ätterna skulle vid riksdagarna representeras af sina hufvudmän eller,
om dessa vore hindrade, af närmaste manlige slägting, så att val blott skulle
ega rum, då ingen af ätten kunde infinna sig, samt att den andra klassen,
som nu blott räknade 16 ätter, skulle
förstärkas med alla kommendörer af
svärds- och nordstjerneordnarna och
deras manliga ättlingar samt med 300
de äldsta ätterna af deu tredje klassen.
Emellertid hade riksdagen den
30 och 31 oktober öppnats genom
allmänna sammankomster på rikssalen.
Konungen skildrade härvid med vanlig
vältalighet rikets lyckliga tillstånd,
understälde ständerna några lagförslag
samt ett par administrativa frågor och
lät uppläsa en vidlyftig redogörelse för
alla efter statshväl fningen vidtagna
för-bättiingar; angående den regala
brän-vinsbränningen iakttogs deremot en
betecknande tystnad, och ej heller
underrättades ständerna om de
förändringar i tullagstiftningen som regeringen
vidtagit.
Den 1 november 1778 förlöstes drottningen med en son, och denna händelse,
som öfver hela landet framkallade den lifligaste glädje, blef för konungen och
riksdagen en anledning till utbytande af ömsesidiga artigheter. Den 9
november inbjöd Gustaf de fyra stånden att såsom faddrar bivista hans sons dop
samt öfverlemnade tillika åt dem att bestämma, huru den nyfödde
tron-arfvingen borde kallas. Stånden förenade sig om namnet Gustaf Adolf,
och den följande dögen firades dopelseakten’med stor högtidlighet, hvarvid
det kungliga barnet framfördes till dopet af representanten för rikets främsta
grefliga ätt, Magnus Brahe. Några dagar derefter beslöt adeln att till minne
af konungens uppträdande på riddarhuset låta prägla en medalj; presterne ville
uppresa hans bildstod, hvilket dock Gustaf sjelf afböjde, och ehuru konungen ej
begärt någon ny bevillning, beslöto adel och prester att frivilligt’erbjuda honom
190.
Karl Fredrik Mennnnder
(1712-178*5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
