- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
279

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utgått ur denna fala hop. Men till alla kunde doek ej den kungliga nådens
solsken sträcka sig, och bland dessa lottlöse funnos visserligen inånga, som
voro fardiga att i frihetens namn kämpa för de gamla missbrukens
åter-upplifvande. Dessa skulle dock knappast vågat framträda, om ej andra mera
aktningsvärda grundämnen till en opposition äfven hade förefunnits.

De ständiga slitningar emellan hofvet och representationen, som utmärkte
Adolf Fredriks regering, hade i synnerhet inom vissa adliga kretsar framkallat ett
djupt misstroende till konungamakten. Fruktan för mössornas och de ofrälse
ståndens anspråk hade visserligen under frihetstidens sista år hos de adliga
lmttarne för ögonblicket besegrat denna känsla, men för att inse, med hvilken
motvilja åtskilliga af de män, hvilkas
hela politiska lif varit en strid mot
hofvet, nu stälde sig på dess sida,
be-höfver man blott ihågkomma Axel
Fersens hållning under denna tid, och
da faran var förbi, återtogo de gamla
känslorna hos mången och ej minst
hos honom sin rätt. Tidens
memoar-literatur visar, att äfven under de första
lyckliga åren af Gustaf IIl:s regering
Fersen och hans menings vänner, långt
ifrån att dela den allmänna
hänförelsen för konungen, med misstroende
och ovilja betraktade nästan alla hans
åtgöranden, äfven de nyttigaste. Att
klandret i många fall var oberättigadt
och delvis föranledt af rent personliga
skäl, såsom af den spänning, som
utvecklat sig mellan Fersen å ena sidan
och de nu så mäktiga bröderne Scheffer
å den andra, torde trygt kunna
antagas, men lika visst är ock, att
Gustafs brist på uppriktighet, att flärden
vid hans hof, hans sträfvan att införa
en kunglig allenastyrelse och den lust,
han nu tydligt lade i dagen, att med sina anhängares tillhjelp göra äfven
riksdagen till en blott statsdekoration voro egnade att uppväcka bekymmer
hos alla vänner af en sund och fri samhällsutveckling. Så uppkom en grupp
af missnöjde — de kallade sig sjelfva patrioterne eller landtpartiet —
till hvilken visserligen åtskilliga personer af tvetydig karakter anslöto sig,
men hvars kärna dock utgjordes af män, hvilka, om de också ej kunna
frikännas från en viss ensidighet, likväl i hufvudsak leddes af den berömvärda
afsigten att utveckla och troget vårda de rättigheter, som genom 1772 års
författning blifvit folket tillförsäkrade. Hvarken af hatt- eller mösspartiet

192. Anders Mattsson.

Talman för bondest&udet riksdagen 1778.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free