Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den 4 januari 1779 meddelade det honom sitt svar. Genom det samma,
afskrefvos i följd af realisationen kronans skulder till banken — öfver 5 000 000*
riksdaler — och för händelse af krig erhöll konungen å nyo ett kreditiv i
banken på 50 tunnor guld. Fersen hade yrkat, att stånden borde underrättas
om den sist nämda åtgärden, men ej lyckats genomdrifva sin mening.
Der-emot underrättades de i allmänna ordalag om uppgörelsen emellan banken och
statsverket, och med anleduing deraf betygade riksdagen genom en beskickning
konungen sin tacksamhet för realisationens lyckliga genomförande. Slutligen
föreslog och genomdref också utskottet med konungens bifall, att utsedde af
adeln, preste- och borgarstånden hvart tredje år skulle granska bankens tillstånds
Statsutskottet fick blott del af årets riksstat. I sitt betänkande till
stånden förklarade det emellertid, att statsverkets ställning var bättre, än den
på 50 års tid hade varit, samt föreslog, att, ehuru konungen ej begärt några
nya skatter, den förra riksdagens bevillning dock skulle fortfara till nästa
riksdag. Vid ärendets föredragning i stånden yrkades förnämligast af
riddarhus-ledamoten von Bilang, att en viss tid för bevillningens utgörande skulle
fastställas; men detta vigtiga förslag, som för ständerna åter skulle öppnat en
möjlighet att få sammanträda på bestämda tider, vann ej understöd af
landt-partiets bättre medlemmar, hvilka ansågo att Bilang i denna sak gick de
ryska, danska och preussiska ministrarnes ärenden, och utskottets betänkande
blef sålunda oförändradt antaget.
Deremot faststäldes i allmänhet en viss tid för utgörande af de
bevill-ningar, öfver hvilka faddergåfvoutskottet hade att afgifva betänkande,,
nämligen till slutet af år 1785. De summor som beviljades voro 300 000
riksdaler såsom faddergåfva, hvilket belopp dock af konungen sjelf till lättnad
för de fattigare samhällsklasserna nedsattes till 200000, 100000 såsom
ersättning för konungens riksdagsutgifter, en årlig förhöjning i hans handpenningar
af 55000 riksdaler, 100000 riksdaler till drottningen och lika mycket till
hertig Karl.
Behandliugen af de lagfrågor som blifvit riksdagen förelagda
försvårades i hög grad genom bristen på gemensamma utskott. Genom att låta
några medlemmar af samtliga utskotten sammanträda samt genom skrifvelser
mellan de olika stånden sökte man dock åstadkomma någon samstämmighet
mellan dessas beslut. De kungliga lagförslagen, hvilka i allmänhet åsyftade
att bringa rättskipningen till större öfverensstämmelse med tidhvarfvets
upplysning och mildare åskådning, voro följande: 1) att närbeslägtade personer
skulle befrias frän skyldighet att vitna mot hvarandra i brottmål samt att
vissa gröfre brottslingar ej i dylika mål skulle få höras; 2) att dödsstraff skulle
afskaffas för barnamord, trolldom oeh några andra brott; 3) att en viss
preskriptionstid i brottmål skulle införas; 4) att inga andra brott än nesliga skulle
beläggas med ärans förlust samt 5) att domare och exekutorer ej skulle fä
uppbära böter som de sjelfva ådömt. Dessa förslag, vigtiga i och för sigr
blefvo det ännu mer genom den konstitutionela fråga hvartill de gåfvo
upp-hof. Gustaf Adolfs nu återupplifvade riksdagsordning innehöll nämligen, att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
