Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märksamhet ifrån hennes nordiska grannar. Af denna tilldragelse beslöt Gustaf
att begagna sig. I den djupaste hemlighet, men på samma gång med en
förvånande kraft rustade han sig till kriget (1783). Genom Toli och Trolle sattes hären
och flottan på krigsfot, och Liljencrantz, som dock ej invigdes i förtroendet,
fick genom lån anskaffa de nödiga penningmedlen. Då konungen enligt
regeringsformen ej hade rätt att utan ständernas bifall börja anfallskrig, ville
han kasta skulden för fredsbrottet på Danmark, och han hoppades, att detta
skulle låta sig göra genom att narra vaktskeppen vid Kronborg till att
beskjuta en svensk fregatt, som utan lösen skulle passera sundet* Omedelbart
derefter skulle den svenska flottan blockera Kjöbenhavn cfch konungen med vid
pass 17 000 man landstiga på Själland, under det hans bröder med omkring 12 000
man samtidigt skulle inbryta i Nprge. För att ytterligare betrygga företagets
framgång ville han emellertid alldeles söka skilja Katarina II från det danska
förbundet, och detta mål hoppades han kunna nå genom ett nytt personligt
möte. Ett sådant beramades också till Fredrikshamn, och den 29 juni 1783
sammanträffade de båda monarkerne i denna stad. De förhandlingar som här egde
rum äro nu temligen säkert kända. Gustaf synes ej hafva yppat sina planer
mot Danmark, men han föreslog kejsarinnan ett förbund på sådana vilkor.
att Ryssland och Sverige aldrig, vare sig i försvars- eller anfallskrig, skulle
understödja hvarandras fiender. Utan tvifvel var också Katarina vid denna
tid angelägen om Gustaf III:s vänskap; men hon åsyftade dermed ej något
annat, än att Sverige skulle blifva en bundsförvandt i samma beroende
ställning som Danmark, och i följd häraf voro de förhoppningar om en uppriktig
samverkan mellan Sverige och Ryssland, åt hvilka Gustaf allt ifrån mötet i
Petersburg hade hängifvit sig, i sjelfva verket blott en gäckande drömbild.
217. Gustaf ill i Vatikanen i Koma 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
