Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det motförslag, hvarmed hon nu besvarade hans framställningar, synes
också-hafva bort skingra hans villa, ty i stället för det af honom föreslagna
förbundet yrkade Katarina på ett familj fördrag mellan det ryska, svenska och
danska hofvet. Ehuru detta stod i den afgjordaste strid med Gustafs
önskningar, låtsade han sig dock vara belåten med mötet, och så länge utsigten
till ett ryskt-turkiskt krig ännu förefans, uppgaf han ej sin plan mot
Danmark. Efter hans hemkomst till Sverige öfverenskoms dock, att anfallet skulle
uppskjutas till det följande året, och för att blanda bort korten och få tillfälle
att knyta nya förbindelser beslöt Gustaf att nu (1783) i stället företaga en länge
påtänkt resa till Italien. Det sätt hvarpå han härvid bestämde, att
riksstyrelsen under hans frånvaro skulle skötas, saknar ej sin märklighet. Då han
ej ville inviga rådet i sina hemliga planer, fördelade han nämligen
regeringsmakten på flere myndigheter. De vanligaste regeringsärendena med undantag
af några, som konungen förbehöll sig sjelf, skulle handläggas af rådet i dess
helhet, men dessutom tillsattes fyra kommissioner, som ej alls eller blott till
en del bestodo af riksråd
och åt hvilka vissa
förvaltningsgrenar helt och
hållet öfverlemnades. Den
vigtigaste var
»beredningen för försvarsverket»,
bestående af Creutz, Trolle,
statssekreteraren Johan
Gustaf von Carlsson och
Toll, ty det var åt den som
krigsförberedelserna
anförtroddes. Om dess
tillvaro underrättades rådet
först efter konungens
af-resa, och dess verksamhet doldes under det blygsamma uppdraget att fördela
de till försvarsverket anslagna statsmedlen.
Den 27 september 1783 anträdde konungen sin fård, denna gång
antagande titeln »grefven af Haga». I hans följe befunno sig bland andra
riksrådet K. Sparre, som medtogs för att inom armeförvaltningen lemna plats åt Toll;
vidare Armfelt, Adlerbeth och Sergel, hvarjemte den yngre Axel von Fersen
och Rosenstein senare tillstötte. I slutet af oktober ankommo de resande till
Italien. Efter någon tids uppehåll vid baden i Pisa, hvilkas begagnande tagits
till förevändning för konungens färd, besöktes efter hand de märkvärdigaste
orterna i detta sköna och minnesrika land. Sjelfva julafton anlände konungen
till Roma. Hvilket intryck denna plats med sina härliga fornlemningar och
sina lysande kyrkofester skulle göra på hans sinne är lätt att fatta, och äfven
för fosterlandet blef detta besök betydelsefullt, ty en frukt deraf var
förvärf-vandet af de forntida skulpturarbeten — den sofvande Endymion ined flere —
hvilka utgöra det svenska nationalmuseets dyrbaraste prydnader. Till Gustafs
218. Slnp vid festregattan i Venezia under Gustaf IILs
vistelse der 1784.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
