Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vers köld, men de fleste inom partiet voro i riksdagsstriderna förut
obeprof-vade män, såsom den mångsidigt begafvade Anders Fredrik Sköldebraml,
Klas Cederstrøm, Per Adolf Tham, Per Schönström och Johan Karl
Adelsvärd. De ofrälse standen voro äfven denna gång konungskt sinnade.
Inom presteståndet utöfvade Vallqvist och Nordin större inflytande äu
erke-biskop Troil, men den först nämde afled under riksdagen af harm öfver,
att hans yrkande på tryckning af ståndets protokoll ej vunnit bifall. Borgar*
ståndet styrdes helt och hållet af Håkansson.
Den 3 april 1800 egde kröningen rum i stadskyrkan. Vid hvlluingen, som
försiggick den 7 april, lät adeln omsider formå sig att besvärja förenings- och
säkerhetsakten, såsom det berättas, genom Tolls hotelse, att i annat fall
namnen på alla, som misstänktes för
delaktighet i Gustaf Ill:s mord, skulle
offentliggöras.
För att syselsätta stånden hade
regeringen framlagt några lagförslag,
men det vigtigaste ärendet var frägan
om en realisation af liksgäldssedlarna.
Redan före kröningen hade en
förberedande partifäktning härom egt rum, i
det oppositionen både hos adeln och i
borgarståndet sökte genomdrifva, att
frågan om riksgäldskontorets
förvaltning i stället för att häuskjutas till
det af konungen äskade hemliga
statsutskottet skulle göras till föremål för
offentlig behandling inom standen;
försöket misslyckades, i det både
landt-marskalkeu och borgart almannen
vägrade proposition, och det hemliga, af
konungen ledda statsutskottet blef
således äfven denna gång den egentliga härden för riksdagsarbetet. Det
realisation sförslag hvarom utskottet enades var i liufvudsak följande. Femton
millioner riksdaler riksgäld ssedlar skulle med en nedsättning af 102 3 procent
inlösas medelst af banken utgifna sedlar. Till ersättning skulle banken erhålla
fyra och en half millioner riksdaler i silfver, som under loppet af två år skulle
anskaffas genom en allmän förmögenhetsafgift, årligen 300 000 riksdaler
af bevillningen under femton års tid samt dessutom den utlåniugsrätt,
som-hittills tillhört den under Gustaf III:s tid inrättade diskonteu. Då detta
förslag den 26 maj skulle afgöras i stånden, blef det utan svårighet
bifallet af prester, borgare ocli bönder, men på riddarhuset gick saken ej lika
lätt. Nu såsom så ofta förut var det frågan om tiden för bevillniugens
utgående som vållade svårigheter. Det nya oppositionspartiet, som ville att
bevillningsperioden skulle blifva fyraårig, fruktade nämligen, att detta ej skulle
203. Georg Adlerspane
(1700—1835).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
