Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna genomdrifvas, om finansplanen i hela sin vidd ginge igenom. Sedan
landt-marskalken förklarat, att bevillningsfrågan ej vore inbegripen i propositionen*
blef dock förslaget äfven här antaget, men då Brahe, understödd af Toli*
vid protokollsjusteringen den 29 maj (1800) vägrade att låta detta förbehåll ingå
i beslutet, uppstod ett fruktansvärdt larm, erinrande om de våldsammaste
uppträdena vid 1789 års riksdag. Oppositionen sökte nämligen förhindra, att.
beslutet i sådan form meddelades de öfriga stånden, och då detta ej lyckades*
afsade sig G. Adlersparre, Sköldebrand, Silfversköld och trenne andra sin
riksdagsmannarätt vid denna riksdag; Hjerta, Tham, D. von Schulzenkeim
— en son till läkaren — J. V. Netherwood, Cederström och J. F. Adelheim
afsade sig sjelfva adelskapet, och några andra förklarade sig derefter vilja utträda
ur det hemliga utskottet. Sedan oppositionen på detta sätt sjelf brutit sin styrka*
lät adeln* då frågan om bevillniugen
den 12 juni förekom, utan svårighet
förmå sig att medgifva dess utgående
till nästa riksdag. Det samma blef
äfven de öfriga ståndens beslut, men
med afseende på bevillningens
fördel-ning gjorde bönderne allvarsamma
svårigheter, och deras motstånd kunde
endast brytas derigenom, att Toll
infann sig i ståndet och på konungens
vägnar och under sträuga hotelser
uppmanade det samma att »rätta» sitt
beslut. De ofrälse stånden medgåfvo
dessutom, att konungen, om hinder
yppade sig mot realisationen, skulle i
samråd med baiikofullmäktige få
vidtaga de åtgärder han funne lämpliga.
Den 14 juni 1800 afblåstes
riksdagen. Det bästa den uträttade var
införandet af en större likställighet
mellan stånden, i det bönderne nu iklädde sig garanti för banken och i följd
häraf för framtiden fingo rätt att deltaga i dess förvaltning. För öfrigt var
den föga gagnelig för landet. Konungen blef i högsta grad uppretad öfver
oroligheterna på riddarhuset och stärktes derigenom ännu mer i sitt frihetshaU
Flere af oppositionens medlemmar beröfvades sina tjenster, deribland Hjerta
eller, såsom han nu skref sitt namn, Järta; andra blefvo för sina yttranden
på riddarhuset lagförda inför svea hofrätt, men försvarades med sådan
skicklighet af Järta, att straffet endast blef några obetydliga böter; och 1802
stadgade konungen genom en förordning, att afsägelse af adelskap för framtiden
skulle medföra landsflykt. Inom hufvudstaden infördes det mest retfulla
polistvång, hvilket man i synnerhet tillskref* grefve Ugglas’ inflytande, och
censuren, hvilken efter kanslikollegiets upplösning tillhörde hofkansleren K. B.
254. Alexander I af Ryssland
(1777-1825).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
