Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fcansvardt forbund, i hvilket Napoleon var själen och hvars syfte i sjelfva verket
ej gick ut på något mindre än Sveriges fullständiga sönderstyckande.
Den 21 februari 1808 inbröt en rysk här utan krigsförklaring i
Finland, hvareffcer Gustaf Adolf, med rätta uppretad öfver ett dylikt
förfaringssätt, lät fangsla det ryska sändebudet i Stockholm Alopæus. Den 14 mare
fick den svenska regeringen mottaga Danmarks krigsförklaring. En
fransk här af 20000 man under Bernadottes befäl stod då redan på den
jutska halfön beredd att öfvergå till Skåne. Från denna fara räddades dock
vårt land genom ankomsten af en engelsk flotta.
När kriget stod för dörren, började konungen omsider rusta sig till
försvar. Med England ingicks den 8 februari 1808 en ny traktat, som
tillförsäkrade Sverige 100000 pund sterling i månaden. Den 2 april befalde
konungen, att ett landtväm af 30000 man skulle utskrifvas bland landets ogifta
manliga befolkning mellan 18 och 25 år, en åtgärd, som folket, ehuru den
var olaglig, med fosterländsk offervillighet underkastade sig; men så illa
soij-des for dessa truppers underhåll, hvilka dock utgjorde blomman af Sverige*
ungdom, att en stor del omkom genom brist och sjukdom — den så kallade
landtvärnssjukan. Finlands försvar försummades äfven nu, men i Skåne
sammandrogs en här af omkring 10 000 man under Tolls befäl, och vid vestra
gränsen mot Norge en annan af omkring 15 000 under Armfel t. Dessutom
anlände i midten af maj en engelsk här af 10000 man till Göteborg; men
Gustaf Adolf, till hvars egenheter det hörde, att han nästan alltid kom i
osämja med sina bundsförvandter, gjorde sjelf denna hjelpsändning onyttig. Ty
af harm öfver, att de engelska trupperna ej blifvit fullständigt stälda till hans
förfogande, lät han dem ej landstiga och var till och med nära att låta fängsla
deras befälhafvare Moore; följden blef att denne förbittrad återvände med
hela sin styrka, som då i nära två månader hållits sammanpackad på fartygen
i Göteborgs hamn. Hvarken på den södra eller vestra krigsskådeplatsen
före-follo några vigtiga händelser, och under det att stora truppmassor sålunda
här fingo ligga syslolösa, lemnades den här, som med obrutet mod, föst med
svigtande krafter, kämpade för Finlands räddning, nästan utan allt understöd.
Den ryska här som infallit i Finland anfördes af grefve Buxhövden.
Ryktet uppgaf dess styrka till 60000 man, men i verkligheten räknade den
blott 16000. Också var det ej blott på vapenlyckan som Alexander litade, utan
han hoppades att nu få skörda frukten af hvad hans farmoder och G. M.
Sprengtporten för tvenne årtionden sedan hade utsått, eller med andra ord.
att Finland genom förräderi skulle bringas i hans våld. Vid sitt inbrott i
landet utfärdade general Buxhövden tvenne proklamationer, genom hvilka
han uppmanade Finlands inbyggare i allmänhet att underkasta sig Ryssland
samt särskild t dess soldater att mot ryska rubler utlemna sina vapen, och under
hela kriget fortsattes dessa försök, i det landet öfversvämmades med massor
af likartade skrifter, vid hvilkas utarbetande Sprengtporten och anjalamannen
Ladau i synnerhet voro verksamma. Fullkomligt utan frukt blefvo ty värr ej
dessa försök, men i allmänhet visade sig det finska folket värdigt både si*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
