Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men synnerlig frukt spordes ej deraf. Annorlunda blef förhållandet deremot
under Gustaf III. Vid utbrottet af 1788 års krig bestodo de båda flottorna
af 26 linieskepp %och 13 fregatter samt 140 egentliga skärgårdsfartyg, men
denna blomstring var af kort varaktighet, ty de svåra förluster som kriget
medförde blefvo under den följande tiden ej ersatta.
Den materiela odlingen.
Näringarna. — Befolkningsstatistik. — Kommunikationerna.
Inom näringslifvet egde under detta skede en synnerligt liflig
verksamhet rum. Då vi i anseende till det inflytande, som industrien samt
myntförhållandena utöfvade på det politiska lifvet, förut behandlat en mängd hit
hörande frågor, kunna vi emellertid nu derom fatta oss teraligen kort. Vi erinra
sålunda i allmänhet om, huru det fosterländska nitet i förening med de
merkantila åsigterna under frihetstiden skapade en liflig, men konstlad industri,
huru derefter under 1760-talet biide inom det enskilda och offentliga lifvet
följde ett allmänt ekonomiskt obestånd, samt huru mot slutet af frihetstiden
och under Gustaf III:s tid sundare åsigter med afseende på näringarna gjorde
sig gällande. Till belysning af de olika näringsgrenarnas tillstånd må
följande från äldre och nyare författare liemtade uppgifter meddelas.
Det omedelbara understöd, som fabrikerna under åren 1739—1786 af
staten erköllo genom manufakturfonden, utgjorde 138 tunnor guld; under
samma tid beräknas hela tillverkningsvärdet till 2 353 tunnor guld. Den
utländska handeln drefs 1723 blott med 177 fartyg, men 1724 skall den
svenska handelsflottan hafva räknat 480 fartyg. Jordbruket stod af orsaker,
som vi förut anfört (sidan 65), ännu lågt och motsvarade ej på långt när
rikets behof. Under åren 1738—1759 infördes årligen i medeltal 396114
tunnor (649 627 hektoliter) spanmål; 1765—1768 steg införseln i medeltal till
466 981 tunnor (765 849 hektoliter), 1773—1774 minskades den dock till 306 411
(502 514 hektoliter), men i följd af missväxtåren steg den 1780—1789 ända
till öfver 700000 (1148000 hektoliter). Genom storskiften, som
möjliggjordes genom kungliga förordningar från 1752 och 1757, samt
storskiftes-stadgan af den 17 augusti 1762, genom det 1803 började enskiftesverket,
genom spanmålshaudelns frigifvande och de förbättringar i bondeståndets
ställning, som 1789 års statslivälfning medförde, förberedde emellertid detta
tid-hvarf en kraftigare utveckling af landets modernäring, och under åren
1805—1809 var också införseln i medeltal ej högre än 178400 tunnor (292576
hektoliter). Spanmåisprisen voro i höggrad vexlande; 1750 kostade en tunna
råg 26 daler kopparmynt, 1766 30, 1758 48, 1759 39, 1763 78, 1769 34 och
1773 75.
Vid tillgodogörandet af skogarna spelade tjärbränningen en nästan
lika vigtig rol som timmerafverkningen; så utfördes under åreu 1738—1741
tjära för inalles 420000 daler silfvermynt och trävaror för 600 000; öfver
skogssköfling klagades emellertid mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
