Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förkärlek för antika former smälte samman med tidens fordran på naturlighet
och enkelhet i all konstnärlig utstyrsel, och derifrån denna visserligen rena,
men nyktra och nästan magra formprägel, som återfinnes hos de flesta
konstverk och konstsaker (s. 235) från århundradets slut, allt ifrån bygnader och
taflor till möbler och handarbeten. I Frankrike, som fortfarande beherskade
smaken, icke minst i vårt land, kallade man denna stil Louis XVLs i
motsats till *den yppiga rococon under Louis XV; revolutions- och kejsartiden
skärpte den. I drägten visar sig smakens förändring i en enklare, men
magrare, stelare och färglösare utstyrsel. Puder och peruk försvinna mot tidhvarf-
vets slut, den från Amerika kommande svarta
cylinderhatten blir småningom mod, och
her-rarnes brokiga, broderade rock blir vår
moderna frack. Frackens styfva krage restes
upp, och halsen omlindades i flere hvarf med
halsduken. Knäbyxorna utbyttes mot långa
benkläder, som stuckos ned i de höga
stöf-larna. Fruntimrens klädningar bundos till
högt under bröstet och föllo i långa veck tätt
efter kroppen; på hufvudet buros yfviga
hattar och så vidare.
I bygnadskonsten börjar den nyantika
smaken skönjas redan hos Adelcrantz, än
mer hos Palmstedt, hvilken bygde Sofia
Albertinas palats (s. 344), efter förebilden af den
förres operahus (s. 267) samt likaledes i
huf-vudstaden Packhuset och Bondeska palatset
vid Norrström med mera. Tempelman bygde
det gamla Myntets fasad (åt Mynttorget i
Stockholm). En betecknande förändring
inträder i den med arkitekturen
sammanhängande trädgårdskonsten. Piper anlade
Hagaparken i denna nya, så kallade engelska
träd-305. Wt “O’stoekhrf^dolfFredrik9 gårdsstil, hvilken, i motsats till den gamla
franska stilens tvungna sirlighet (jfr s. 26, 57
med flere), sökte att af en park eller trädgård göra en sammanträngd
prof-karta på naturen i sin frihet. Denna stil bannlyste de förut så vanliga
geometriska mönstren for blomsterrabatter, vattenkonsterna och statyerna (till
exempel på Drottningholm); i stället anordnades små tempel, grottor,
eremithyd-<ior, konstgjorda ruiner med mera, sådana man ännu i vårt land kan påträffa
i parkanläggningar från denna tid, till exempel vid Rosersberg och Haga. I
allt detta uttalar sig tidens sinne för enkelhet och naturlighet, men ock den
känslosamhet, hvari naturkänslan gerna slog öfver. Det var på denna tid,
man älskade att såsom dekorationsmotiv och prydnader å bygnader,
handarbeten och i allt annat slags konstslöjd till öfverflöd använda antika altaren,
grafurnor, kransar, girlander och så vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
