Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad Drottningholm var for Hedvig Eleonoras och Lovisa Ulrikas tid,
barockens och rococons tid hos oss, det är i någon mån Haga för Gustaf III:s
tid. Och det skulle vara ett fullständigare minnesmärke af sin tids
konst-smak, om Gustaf, som på sin italienska resa, åtföljd af Sergel, blifvit till viss
grad invigd i denna smak, kunnat utföra sina storartade bygnadsplaner der.
Nu stannade det stora slottet, som skulle byggas efter mönstret af Romas
Pan-teon, vid grunden, och endast
»konungens paviljong», prydd
af Masreliez’ antikt-mytologiska
väggmålningar, står uppe (s. 287,
288). Den arkitekt, som Gustaf här
och i allmänhet med största
förkärlek använde, var fransmannen
Desprez, en konstnär mera ge-,
nialisk än djup, mera smidig och
mångsidig än solid, deri lik sin
konung, lik honom äfven i en
temligen ytlig förkärlek för den
antika smaken. Sin bästa
verksamhet egnade Desprez åt
dekorationerna till den nya operans
dramer. Vid en öfverblick af den
gustavianska tidens konstbildning
far man ej öfverse den rol, som
den nya teatern spelade med sina
praktfulla pjeser och sina lysande
maskerader. Ty det teatraliska är
ett drag, som tillhörde tiden och
särskildt utmärkte Gustaf (s. 290).
Mer och mindre fantastiska fester af
alla slag (s. 289) uppfördes
esomoftast vid hans hof,blandade med
ceremonier af den strängaste etikett.
En utländing, som såg hofvet en
galadag på Drottningholm, fann
det likna en maskerad. Från
Desprez härstammar för öfrigt •
Upsala orangeribygnad med sin
ståtliga doriska tempelfasad. Han bildade många lärjungar, af hvilka dock
ingen åstadkom något betydande verk. Bygnadskonsten förföll vid
tidhvarf-vets slut, blef torftig och intetsägande.
Inom skulpturen stod Sveriges största konstsnille i detta tidhvarf,
Sergel, nästan ensam. Hans ekonomiska ställning var efter hemkomsten
be-tryggad, han omhuldades af sin konung och åtnjöt ^tort anseende så väl
306.
Konung Gustaf III:s st.itv vid Skeppsbron
i Stockholm.
Färdig IMS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
