- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / 1898 /
112

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Zulu.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— 112 -

se för de omvända, så att de må blifva ljus för de andra/ Jag har? sedan
tänkt mycket på den saken och arbetat med ännu mera ifver i både bön
och vittnesbörd för de heligas fullkomnande. Vi hoppas ju äfven
att mera allmän väckelse skall gå fram bland de döda och bortkomna
hedningarna. Ja, syskon! Herrens arbete är mångfaldigt, och man
behöfver varå ledd af Anden helt och oinskränkt, om man vill blifva till
verklig välsignelse, om man skall kunna bygga så på Guds hus, att då Jesus
kommer, han må kunna erkänna det med sin hedersmedalj: "Väl gjordt/’
•"Ingen krönes, om han ej har kämpat redligen."

För att befrämja enhet och intresse med och för hvarandra, ha vi,
som förut är kändt, bestämt att ha stor-möten fyra gånger om året,
under två eller tre dagar, då alla, som kunna, infinna sig både af hvita
och svarta.

Nu i januari hade vi ett sådant möte vid Entembeni, då de gamla
vännerna D. Nielsons så kärleksfullt Öppnade sitt hem för de hvita; och
de troende bland de svarte hade då husen fulla af gäster. På förhand
undrade de nog, hvar de skulle få mat att mätta så många med, i det
majsen ej ännu är mogen. Men efteråt sade de, att àet var det underligaste
de sett, att så litet mat kunde räcka till för så många, och ändå blef
mera öfver. De sade, att det ville aldrig bli nog med mat, då de
samlades bära för att äta och dricka, såsom de alltid ha gjort förut; och det beror
ju derpå att ;;förr lefde de för att äta; nu äta de för att lefva."

Trots regnet som inträffade, var dock samlingshuset till trängsel
iyldt. Och sedan jag kom hitut, har jag sällan sett folket stå i dörren,
som nu var fallet. Mötena voro omvexlande med vittnesbörd, bön och
såmg af svarta och hvita, om hvarandra. Mötena rörde sig omkring Jesus
och hans arbete, hvilket vi äro satta att fullfölja i den riktning, som han
börjat det, väntandes hans snara ankomst, då han kommer med lönen.

Då det är fria yittnesbördsmöten, så kan det ju förekomma att
sådana stå upp och vittna, som ej förstå hvad de säga. Så skedde ock
här, hvarför en sådan måste nedtystas; åter andra lemnas att tala ut,
då det sedan gäller att "pröfva allt och behålla det som är godt" Men
tyvärr välja andra att gå hem och tala om felen i vittnesbördet, i stället
för att behålla det goda. En af de infödda evangelisterna talade om att
evangelisternas fötter äro ljufliga på bergen (Rom 10;, äfven om de ofta
stöta mot stenar. En annan bad Gud, att om han sjelf icke hade "de
ljufliga fötterna", hans hand måtte vara öppen att gifva till dem, som gå med
budskapet. En missionär från Amerika (Mr Keyes), som bott hos E.
Anderson vid Bethel en tid, var också med på mötet och önskade få ut en
evangelist från detta möte upp till sin plats i Zululand. Och der voro tre, som
nog tänkte derpå, men en ville ej gå, om han ej fick nog pengar; en
annan ville nog gå, men haas hustru var sjuk; en tredje var nog
villig, men är blott 2 år gammal (kristen) och är ogift, hvilket i flesta
fall är olämpligt för en infödd härute.

Evangelisten vid Esihlokwni, Natanael Dube, omtalade att han hade
* känt Herrans maning att verka hans verk. Men ett halft år stred han
mot Gud; men så öfvervann Gud honom. Halleluja! Några ha nu lemnat
sig åt Gud på den platsen och Gud välsignar Natanael; äfven vid
Ebenezer och Entembeni kommer en och annan till hopen; men sorgligt nog,
någon förvillas ock ibland. Jag vill sluta, der jag började, nämligen: "Bedjen
för oss, att Herrens ord må hafva framgång."

Till våra kroppar äro vi tämligen friska, fastän sommarens värme
vid denna årstid mattar ut oss och tager bort aptiten. Men snart är det
varmaste öfver för i år; och nästa sommar kanske vi äro der, hvarest
icke solen eller någon hetta skall falla på oss, hvilket betyder mycket
härute i hettan.

Min hustru förenar sig med mig i kära helsningar till eder alla.

Eder i Jesus lycklige. K. J. Johansson.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1898/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free