Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi tillkommelse. - Små bref till nyomvända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att när han bröt upp, han skulle komma Jesus mera innerligt,
mera omedelbart nära, än han någonsin kunde, sålänge han
lefde kvar i köttet. Åt samma håll pekar också Ebreerbrefvets
12: 23, der det heter, att vi, det nya förbundets barn, hafva
kommit bland annat till de fullkomnade rättfärdigas andar,
således kommit i gemenskap med dessa andar, hvilka i tron
kämpat sig igenom och öfvervunnit, i tron fullbordat sitt lopp och
ingått i sin Herres hvila. Dessa lefva alltså ett verkligt, saligt
lif i Herren, ehuru de icke ännu fått’ sin förhärligade kropp,
utan äro andar, och alltså icke blifvit delaktiga af den
härlighet, som vid Herrens återkomst skall uppeirbaras på dem, som
ülska honom.
De äro saliga, som dö i Herren. De hvila sig från sitt
arbete. Och skulle väl dagakarlen, som burit dagens tunga och
hetta, frukta för den stund, då han får afkläda sig
arbetsdrägten och gå till hvila? Skulle väl stridsmannen bäfva för den
-stttad, då striden är utkämpad och han får aflägga
krigsrustningen utan att vidare behöfva taga den på?
I och för sig sjelf är döden förskräckelsens konung, den
siste fienden, som när alla lifvets strider äro utkämpade,
kommer och lägger sin tunga, kalla hand äfven på den troende
och synes besegra honom och taga honom såsom sitt byte.
Men när blicken i tron hvilar på honom, som tillintetgjort döden
(2 Tim. 1: 10) och i sin person är uppståndelsen och lifvet, då
^eger man lif midt i döden (Joh. 11: 25—26), liksom då Israels
barn begåfvo sig ned i Röda hafvet.
Der var ju idel död, såsom Egyptierna fingo erfara, hvilka
•omkommo i dess böljor. Men för Israels barn var det lif midti
döden, ty "genom tron gingo de genom Röda hafvet, såsom
genom ett torrt land" (Ebr. 11: 29) och blefvo räddade undan sina
fiender. "Om någon håller mitt ord, skall han icke se döden till
evig tid." När den gamle Simeon hade famnat Jesus-barnet,
kunde han lofvande Gud utbrista: “Herre, nu låter du din
tjenare fara i frid, ty mina ögon hafva sett din frälsning“.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
