Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Från hednamissionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från hednamissionen.
Våra sednast utsända Kinamissionärer äro nu
framkomna till Kina, såsom vi angående bröderna omnämnde i förra,
numret och såsom hvad angår syster£Ánna Johansson
nedanstående-bref meddelar.
Vi införa nu fortsättningen på Ernst Gustafssons skildring af
resan.
Solen skall ej skada dig om dagen.
Ps. 121: 6.
Som vi nu kommit inom den heta zonen, började det blifva varmt,,
varmare än i Sverige den hetaste sommardag. Den 17 februari päe.m.
började vi se några af de öar, som äro i södra delen af Röda hafvet, och
kommo på morgonen den 18 till den lilla staden Aden, som ligger vid
Arabiska hafvet. I denna stad finnas inga gator, möjligen en körvägs
men en massa gångvägar äro uthuggna i bergen. Ingen enda växt
syntes i den egentliga staden, liksom man ej heller någonstädes vid
stränderna af Röda hafvet märker någon växtlighet. Mesta delen af folket i
Aden äro Araber med mörkbrun hudfärg och nakna med undantag1 af
ett skynke kring midjan. De hade en masea saker att sälja och byta
bort. bland annat sågar af sågfiskar, ända till 2 meter långa, horn af
antiloper och buffeloxar och andra djur samt äfven strutsägg. Som vi
inlöpte i hamnen, kommo en massa gossar roende till oss, hvilka pratade
och skreko. Det lät mycket likt s.om då grodorna leka i Sverige om
våren. Stundom voro de i båtarna och stundom i vattnet. Utom denv
som hade att förse oss med kol och vatten, voro der några med en last
kaffe, som* skulle till San Francisko öfver Shanghai. När de sågo, huru
deras säckar sats efter sats hissades upp på båten, voro de mycket glada,
klappade i händerna, sjöngo och dansade i skutan. Om man ger akt
på småsaker och ser allt från den ljusa sidan, kan man ha många
anledningar till fröjd. I viken hade någon sökt segla innanför sjömärket
med den följd att hans skepp gått i sänk, så att endast masten syntes.
Det är vigtigt för oss, som seglare på tidens haf, att se på de sjömärken,
Gud till vår ledning gifvit oss i sitt ord, och ej i öfvermod eller
likgiltighet bara låta gå; ty säkert går det då illa. Vi lemnade staden k i. 3
e. m. och satte kurs utåt Indiska oceanen; och efter något mer än en*
timme var allt land ur sigte. Äfven sjöfoglarne, hvaraf det i hamnen
var fullt både i luften och på vattnet, hade ej lust att följa med så länge.
Den 20:de kl. 9 f. m. sågo vi ön Sokotora som det sista af Afrika. Vi
fingo den dagen öfvervara en gudstjenst, som hölls af en engelsk prest.
Han talade godt och sade bland annat, att alla, som bekänna sig tro pá,
den helige Guden, äro kallade att vara heliga, icke allenast presten
utan alla.
Intressant var att om aftonen se en del djur i vattnet lysa som
klara stjernor, äfvensom att om morgnarne se massor af flygfisk flyga
upp och flyga långa sträckor i luften. De likna små mörtar. På aftonen
den 23:de sågo vi på afstånd Malediviska öarne och kl. 6 f. m. den
25-kommo vi till staden Colombo på ön Ceylon. I staden äro mycket
kokospalmer, bananas och många andra slags träd, så att den på afstånd
ser ut som en skön skog. Innevånarne äro till största delen hindueiy
men der finnas äfven andra folkslag. Alla äro mycket mörka, och gk
nästan nakna; barn såg jag alldeles nakna. Då de taga sina måltider,
sitta de pá marken med benen under sig och röra i maten och äta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
