Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något från evangelistmötet i Gonäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t- 259 —
kommen till mig! Hören, att eder själ må lefva. Herren vill ingå förbund
med dig. Han vill låta oss få del i sina nådelöften till David. Han vill
enligt sitt löfte smörja oss med sin heliga olja. Vi läsa i psalmen 89: 21,
huru Herren fann sin tjenare David och smorde honom med sin heliga
olja, fastän han var den minste och ringaste. Det fanns de, som voro
större och starkare än David; men dem gick Herren förbi. Det finns
menniskor, som tycka sig vara stora i sig sjelfva, heligare än andra,
ja hufvudet högre än andra. Dessa går Herren förbi, men han smörjer
de små med glädjens olja. De ödmjuka gifver han nåd. Vi finna några
af löftena till David i 22 v. - och följ. "Min hand skall stadigt varå med
honom, och min arm skall styrka honom" etc. Men Herren tuktar ock
sina söner (v. 33). Det tillhör ock nådelöftena.
E. Salomonsson afslutade förmiddagsmötet med att läsa Uppb, 3:
17-18.
Kl. 2. eftermiddagen samlas vi åter. Br. A. Andersson öppnade
mötet med att läsa Uppb. 3: 7. Han framhöll bland annat, huru Herren
öppnar dörrar för evangelium, och der han så gör, kan ingen tillsluta.
Thilda Skyllert läste derefter Sal. Ordspr. 8:32—36. Det är visheten,
som här höjer sin röst. Jesus är den personliga visheten. Visheten
vill tala till dig. Han vill låna ditt öra. Han vill hafva din uppmärksamhet.
Lvssna till hvad han säger dig. Han vill lära dig vishet. Han vill
tukta dig. Derför att han älskar, tuktar han sina söner och döttrar.
Herren vill att vi skola hålla vakt vid vishetens dörrar. Hur har du hållit
vakt ? Kanhända är kärnan af lifvet borta, endast skalet kvar. Salig är
den menniska, som håller väkt vid vishetens portar.
Broder E. Salomonsson läste Luk. 13: 29—30. Herren skall samla
sitt folk från öster och vester, från norr och söder. Han har i dag samlat en
liten skara evangelister från öster och vester, för att för oss frambära det
himmelska budskapet. De hafva med glädje mötts, efter att en tid varit
skilda åt. De hafva häft det mödosamt, det har varit både ljus och mörker,
med- och motgång, men i allt har Herren hulpit och hugsvalat. Men o,
hvilken dag skall det icke blifva, då Herrens älskade skola samlas från
öster och vester, norr och söder; och vi skola få sitta till bords i Guds
rike, der ingen skall missförstå oss, ingen nöd vara, intet motstånd, ingen
djefvul, ingen död. O, den dagen O, den dagen! Då skall missionären
samlas med sin skara. Somliga naf va varit gula, andra bruna, andra hvita.
Men ingen åtskilnad skall nu råda; alla vid samma bord, alla i ett rike! De
skola komma från när och fjerran och stöta tillsammans. Många ha i
dag haft glädjen att samlas. Men o, den dagen, då ingen skilsmessa
mer skall blifva! Vill du vara med?
Mötet afslutades med bön och så skildes vi åter. Många hördes
uttala sin glädje öfver undfångna välsignelser. Då hjertat icke är
tillstängdt, kan Herren ifylla det tomma kärlet. Men den som inte
hungrar behöfver icke äta och den som icke törstar behöfver icke dricka.
Nu fingo vi göra en liten promenad i sällskap med våra vänner
ned till Vässmans strand, der den lilla ångbåten tycktes genom sin
hvisselpipa locka på sina passagerare. Ett sista farväl till vännerna, och så
var vår sammanvaro slut, endasj viftandet och vinkandet återstod. Snart
var äfven det öfver. Men vi sjöngo: Ljufliga hvila i Eden, eviga sabatsro!
Ack, snart efter stormen och striden min själ skall hos Gud få bo.
Torell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
