Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något för barnen att få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 4SÖ —
som äro planterade i Herrens hus, de skola i vår Guds gårdar grönska
— evigt grönska, ^
Eran Borgå bar det af förbi det täcka Ekenäs till Tavastehus
igen, der några dagar tillbringades i den kära vänkretsen och så
vidare till Tammerfors, det nordligaste målet för vår färd. Der var det
kärt att träffa sångarbrodern Hj. B. och kvittra litet tillsammans i hans
nyredda bo, der vi på det gästfriaste omhuldades. Vid de möten vi
här hade tolkade br. Hj. B. våra ord för både de gmå och stora finska
barnen. Äfven på’,detta barnmöte kommo två af de små och begärd,
grå*-tande våra förböner till frälsning.
O huru stort, kära barn, att Jesus räcker till öfverallt! Hans
hand är icke för kort, att han icke hjelpa kan. Han välsigne rikligen
sina barn i Tammerfors! Denna stad har ett utmärkt skönt läge
mellan de vackra sjöarna Pyb äj arf vi och Msijärfvi. Det är Finlands
Norrköping och Eskilstuna på en gång, der en rik industri funnit en
outtömlig drifkraft i den mäktiga fors, hvaraf staden fått sitt namn.
Härifrån ilade vi med den snabbfotade ånghästen direkt ned till
slutmålet för vår resa (dit vi ock först anlände), nämligen det gamla
vördnadsbjudande Aho.
Här blef nu ett gladt återseende af våra nyförvärfvade vänner,
och vårt förra älskliga värdfolk drog icke i betänkande att ännu en
gång herbergera oss. På söndagen var det sista gången jag fick
glädjen att se de finska barnen omkring mig. Deras skara syntes
redan hafva ökats under min bortovaro, och br. Lindman såg så glad och
belåten ut med dem. Så fingo vi ännu en gång fröjdas med
hvarandra omkring vår dyre frälsare, och så kom —- afskedets stund. Ett
af barnen gaf mig till minnesspråk Herrens ord: "Var trofast intill
döden, så skall jag gifva dig lifvets krona!u Gifve Gud mig kraft att
varå trogen, det är min bön! Jag vill icke saknas en gång, när
kronorna skola delas ut. O nej! Och jag vill ej heller sakna eder, I kära
vänner, hos hvilka vi gästat i Och jag vill icke sakna eder, I kära
vänner, som deltagit i våra möten med förböner och tacksägelser. Och
till sist: jag vill icke sakna eder, I kära, kära barn, som jag först och
sist älskat att se i det kära Finland! Nej, må vi alla återse
hvarandra der på den stora kröningsdagen, önskar af allt hjerta alla
barnens Onkel Eric.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
