Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibelkursen vid Götabro 1898
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 488 . —
sig sjelf och erfara såsom aldrig förr naturförderfvets djup.
Genom sådana förkrossande erfarenheter bereder Anden sig väg till
varelsens innersta djup, till sjelfva andedjupet, för att
åstadkomma en ny skapelse i Kristus. Under födslovånda och smärta
vinner Kristus gestalt i enom. (Gal. 4: 19).
Får icke Guds helige Ande under flera timmars
sammanvaro omkring ordet hvarje dag under en hel månads tid
utföra ett djupare verk I hjertat, så har tiden gått
förlorad och, om man också vunnit större bokstafskunskap i ordet,
har man dock icke med hjertats öga fått skåda sanningen,
sådan Anden afslöjar den för den enfaldiga (Ef. 1: 18; Luk. 10: 21).
Ty sanningens Ande slösar icke så med sina uppenbarelser, att
han för hjertat klargör sanningar, som ej finna rum der och som
ej finna praktisk utöfning i lifvet.
På samma gång som ilen religiösa fidsanden är ytlig är
den ock sjelfbelåten, mätt och stark. Du säger: "jag är rik,
har öfverflöd och behöfver intet", och vet icke, att du är den
eländige och jemmerlige och fattige och blinde och nakne.
(Uppb. 3: 17.) Derför blir det så mycket mer ett hårdt arbete
för Guds Ande att bryta ned det egna "jaget", som af alla
krafter spjernar emot och icke vill gifva sig under tillintetgörelsens
dorn. Man vill nog vara "salig* och "välsignad" och uppfyld af Guds
Ande, men man vill icke låta Anden fullt ut tillämpa på
sjelflifvet äfven i dess finare former den dödsdom, som en gång för
alla blifvit afkunnad på korset. (Rom. 8: 3.) Man vill ega Kristi
uppståndelses kraft utan att blifva "lik hans död", ehuru dessa
två äro oskiljaktigt förenade med hvarandra (Fil. 3: 10). Och
hvad Gud har förenat må vi aldrig söka att åtskilja.
Den som lemnar Guds ord rum måste erfara att det är
skarpare än något tveeggadt svärd och att det skär igenom.
(Ebr. 4: 12). Det är såsom en eld och såsom en hammare, som
sönderslår berg,, ^er. 23: 29). Det kännes icke ljufligt att erfara
Smältarens eld. i sitt inre. (Mal. 3: 2). Det vållar en brännande
sveda. Det framkallar icke några känslor af salighet, när hammaren
förkrossande träffar den hårda stengrunden i hjertat. Det egna
jaget dör aldrig under ljufliga förnimmelser och hänförda
halleluja-rop. Nej aldrig! Men öfver krossade, tillintetgjorda,
nedbrutna själar — och endast öfver sådana — flödar Andens
helande, välsignande, fridbringande, stärkande, ljufliga
smörjelse-olja. Och hvarje ny Andens uppenbarelse föregås af och medför
ett djupare nedbrytande af oss sjelfva. Ett "andedop" utan
förbindelse med ett rensande och nedbrytande eldsdop är ingenting
annat än en villa och ett sjelfbedrägeri, som skapar uppblåsta
andliga storheter, hvarpå vår tid ej lider brist, men inga
ödmjuka, enfaldiga barnahjertan, inga rena, andedjupa brudesjälar, som
midtunder det de dofta af Kristi vällukt, lefvande i den
saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende, som är kostbart
inför Gud, dock äro heligt omedvetna om sin skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
