Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
T. RONS SEGRAR.
hela vägen. En av flickorna var sjuk men
kunde ändock ej stanna hemma. Glada
tågade de i väg med »umfundisis» dragspel
och en duktig påse majsmjöl, som skulle
kokas till deras middag. Även
»inkosika-zi», som efter sina långsamma febrar ej
orkat ut på några turer, måste i dag
våga försöket, och en mulen och
någorlunda sval vind gynnade företaget,
åtminstone på bortvägen.
Klockan 10 voro vi framme, och mötet
tog sin början i det lilla, ännu dock ej
fullt färdiga samlingshuset. Hur fröjdas
man ej över varje litet framsteg! Nu är den-
kullen, där kyrkan nu är byggd, voro ju
en predikan utan ord, men när de ock
kommo med sina vittnesbörd, då rådde
andlös spänning. Simunyu (min förra uppsats
till T. S., där hon presenterades som
hedning, kom visst aldrig fram) talade om,
hur Gud hade frälst henne och givit
henne ett helt och hållet nytt sinne. Så
berättade lion så vältaligt om sin kamp att
övervinna ölet och snuset, och hur Herren
hjälpt henne till seger, och slutade med
uppmaningen till dem alla att söka
samme frälsare, som gjort henne så lycklig
och lagt längtan efter himlen i hennes själ.
Emangweni.
na utpost öppnad, och trots det motstånd,
som visst inte saknas, äro vi vissa om,
att Gud skall vinna segrar även vid
Em-tongwaneni. En god del kvinnor och barn
hade samlats, men inga män. Någon av
dem hade hotat att slå dem, som vågade
sig dit, men inte ens han syntes till för
att verkställa sin hotelse, men Gud var
ibland oss och gav oss sköna möten. 1
synnerhet på e. nu, då vi hade fria
vittnesbörd och den ene efter den andre stod upp
och talade om, vad Gud gjort med dem, då
grepos även hedningarna. Våra båda
gummor Simunyu och Lobolawo, änkor efter den
gamle hövdingen, som hade sin kraal på
Vi missionärer, som ej kunde låta bli att
släppa tanken tillbaka till de första
månaderna och minnas talarinnan med flera
och deras motstånd mot Gud och på
samma gång fruktan, måste med psalmisten
säga: »Herren har gjort stora ting med
oss, och däröver äro vi glada!»
Ännu en angenäm stund kring den
stora grötgrytan efter mötets slut, och
hemfärden anträddes av den glada skaran,
barnen springande i kapp med våra cyklar,
så långt benen kunde bära dem.
Dagen före julafton kom vår
efterlängtade julgäst, br. Gaute, den förste av
våra kamrater, som letat sig den långa vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
