Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
T. RONS SEGRAR.
hade de uppslukat oss levande, när
deras vrede upptändes emot oss....
Lovad vare Herren, att han icke gav
oss till rov åt deras/tänder. Vår själ
har kommit undan såsom en fågel ur
fågelfängaren snara; snaran är
sönder, och vi äro fria». Ps. 126.
Ovanstående ord hava i dessa dagar
bokstavligen uppfyllts på oss genom
den rad underbara
räddningserfarenheter, som vi(genomlevat sedan den
händelserika 4 mars.
En större rövarehord, anförd av en
avskedad överste i kinesiska armén, vid
namn Yung T’ien-fuh, har i flera
månader hemsökt och härjat större delen
av Yunnanprovinsens centrum. Hans
bragder nådde sin höjdpunkt, då han
den 3 jan. trenne dagsresor från
Yun-nanfu (provinsens huvudstad)
tillfångatog d:r L. Shelton, en missionär;,
som verkar på tibetanska gränsen i
Si’ch’uanprovinsen. Först begärde han
50,000 dollars (omkr. 25Q,000 kr.) i
lösen, men längre fram blev det klarti
att han ville begagna d:r Shelton som
en hävstång i sina underhandlingar
med guvernören T’eng om upprättelse
och återinsättande i tjänsten.
Underhandlingarna om d :r Sh eltons
frigiv-ning blevo resultatlösa gång på gång,
och han fick lida oerhört, under det
han blev driven över bergen natt och
dag i sällskap med rövarebandet.
Kl. 6 på morgonen torsdagen den 4
mars uppskakades vi plötsligt av vilda
skrän i byn, vilka förkunnade att
rövare voro i antågande, och snart var
stationsområdet fullt av banditer.
Innan jag var färdigklädd tittade jag
utåt skolgården och fick då se dem binda
läraren Yen. De tillsade mig att
komma ned, och när jag kom, hälsade de
mig: »Vi äro hitsända av franske
konsuln för att beskydda er.» Men
nästan i samma ögonblick frågade de:
»Har ni någon klocka?» Nästa
ögonblick ryckte de till sig min ficklampa,
och därmed hade de ju övligt
presenterat sig. På ett par minuter hade
de letat sig väg in i huset, och
plundringen begynte. Intet, som tilltala^
de dem, blev sparat, och de arbetade
outtröttligt i över en timmes tid.
Kläder, sängkläder, borddukar och dylikt
försvann i deras bylten. Klockor,
knivar, gafflar och skedar gick alltihop
samma väg. Stor var deras
förtjusning, när de upptäckte vårt silver.
Alla våra konserverade och utländska
matvaror slängdes i en hög mitt på
golvet för att bortföras. Jag skulle
kunna skriva sidor fulla av rysliga
detaljer, men jag avstår. — (Forts.)
Från Zulu.
Intryck från en resa till
Barber-ton och Emangweni.
Jag hade länge önskat slita mig lös från
det myckna arbetet i Durban och göra en
tur till östra Transvaal, särskilt för att
med egna ögon se arbetet på vårt nya
missionsfält, Emangweni, som syskonen
Mon-sons påbörjat och, trots feber och. motgång,
fortsätta med synlig framgång.
Nu hände det sig så, att våra fyra nya
medarbetare anlänt och att br- Fridolv
också skulle resa på samma gång, så det var
ju en glädje både för honom och mig, att’
vi kommo att resa tillsammans. Därtill
hade syskonen Gideon och Ester Wikström
(av Alliansmissionen) bett mig komma till
deras fält i Barberton och deltaga i några
dagars bibelkurs med de troende och
särskilt evangelisterna. Vikströms äro varmt
fästade vid oss, då ju br. Wikström varit
med på bibelkursen vid Götabro, och
Ester (född Lindblad) tillhört vår missjon.
Jag får nu icke uppehålla mig vid de
hinder, som nära nog ända in i sista stund höllo
på att göra min resplan om intet. Jag sa’de
till min hustru, att det vore nog en stor
välsignelse, som väntade oss på bibelkur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
