Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
T. RONS SEGRAR.
fick jag ändå plats där över natten. På
morgonen kände jag mig friskare och’ tog
med tack till Ond upp min Vandringsstav. Vi
hade ännu över 20 eng. mil fram till
Emangweni. Lederna voro styva efter gårdagens
vandring men mjukades upp sä småningom.
Mot middagstiden kommo vi fram till en
polisstation, och dit hade broder Monson
kvällen förut cyklat för att möta mig. Nu
kände jag det som Paulus — »när han såg
bröderna, tackade han Gud och fattade
mod.» Br. Monson hade också mat åt
mig, och min aptit, som förut varit skralj,
började återkomma. Br. Monson tog alla
mina bördor på sin cykel, till och med
min röck, som jag ej behövde ha på mig
i Afrikas midvinter. Fastän nu landets
utseende var förstört av gräseldarna, som
härjat, kunde jag dock lätt göra mig en
föreställning om huru härligt det skulle
se ut, då gräset stod-i sin grönska. Men
• liksom fordom ormen smög sig fram och
förstörde paradisets prakt, så hänger
också klimatfeberns dödsslöja över dessa
el-* jest så sköna trakter. Vi rastade ett par gån-
ger på vägen, och i en kraal hade br. M.
dagen förut beställt söt mjölk åt oss, och
det satte ny kraft i benen. 1 gengäld hade
vi möte för dem och gåvo dem av ordets,
oförfalskade mjölk, och de lyssnade
andäktigt, tills vi skulle bedja — det slutade med
att alla brusto ut i högljutt skratt. Det
påminde mig om min erfarenhet för 25 år
sedan, då jag färdades i södra Swaziland;
detsamma skedde alltid där. Dessa äro
av Swazi-folket, fastän det räknas till
Transvaal. Vi kunde ju också se någon gård av
Shangane-stammen. Deras byggnadsmetod
avviker något från Swaziernas.
Ett långt stycke innan vi framkommit
till missionsstationen, sade broder M., att
detta vore Emangweni-backen; men det var
ännu många steg fram. Äntligen såg jag
toppen av samlingshuset, och strax sågo
vi Ester Monson och Carl Fridolv komma
oss till mötes och; hälsa mig hjärtligt
välkommen in i deras svala gräshydda, så
smakfullt ordnad. Nu var det gott att få ett
glas kallt vatten och kasta mig ned i eii
tältstol och trösta mig med att jag var vid
målet, medan mat framsattes — Gud dukar
bord i öknen!
Under de dagar, jag var vid Emangweni,
fick jag göra närmare bekantskap med de
fem, som äro Emangweni missionsstations
förstlingsskörd; och. det är ett stort under,
vad Guds nåd kan uträtta i en hednings
hjärta på så kort tid. Där är också en
yngre plantering, där evangelium har
begynt visa sin kraft till frälsning. Alla
dessa hade blivit så ängsliga, då de hörde, att
det var omöjligt för br. M. att få någon
häst åt mig att rida på, och de hade
bedit med ett barns tro, att Gud skulle
styrka iden »gamle» umfundisis fötter, så
jag kunde gå den långa vägen. Jag
kunde nu vittna med sanning, att Gud hört
deras bön; och. glädjen däröver var stor.
Nästa dag besökte vi hövdingens »gård»,
bestående av flera gårdar, ity att han.
fastän helt ung, redan har 14 hustrur. Där
var ölkalas i stor skala, och med möda
kunde vi få en del av dem samlade under
ett träd. I hyddan var sådant rop och skrän
av druckna personer, att det var svårt
göra sig hörd. »Kungen» själv var bara iklädd
en filt, som han bundit över axlarna. Han
kom till mötet, fastän man kunde känna,
att han skämdes över både sin hovdräkt
och sitt ölkalas. Han lovade att komma
och se mig nästa dag, vilket han gjorde, dà
han hade fått både skjorta, byxor och skor
på sig. Hans namn är Manzolwandhle,
vilket betyder »havsvatten». Detta namn fick
han, emedan han föddes under en
landsflykt till kusten, då hans fader gjort
uppror mot regeringen. Men hans namn är
också betecknande för hans växlande och
ostadiga karaktär. Den ena dagen synes han
så mjuk och villig att »tro» — nästa dag
är han en öppen f:ende och slår dem av
hans folk, som vilja bli troende. Gud har
dock fått bruka honom som ett medel att
få missionärer till den platsen, fastän han
nu i s,na nycker gärna ville jaga aem bort
därifrån, om han hade makt därtill.
Under min vistelse vid Emangw.eni
studerade vi fältet, både vad vi kunde se och
vad kartan utvisade. Att Gud särskilt
givit det landet i våra händer för att evan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
