- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjätte årgången. 1935 /
9

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1 Januari 1935 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 TRONS SEGRAR

Erfarenheter under arbetet.

»Guds medarbetare». 1 Kor. 3: 9.

Broder K—n nämnde i sitt sista brev,
att vi varit med missionstältet på en av
mina utposter. Denna gren av verksam-
heten synes nu här ute, liksom hemma, vara
av stor betydelse i arbetet.

Efter att ha haft en serie möten på ut-
posterna Encane och Umzimkulwana, for
jag hem, för att efter 3 dagar bege mig
ut tillsamman med br. K—n och hans med-
hjälpare, Balshala Ubile, denna gång med
Sezela, en sockerfabrik på Sydkusten, som
mål. Resan med bil tog ungefär 3 tim-
mar. Tältet sändes per järnväg.

Var skulle vi nu logera under kampan-
jen? Jo, ett litet kapell för indier hade
en sidokammare, och i denna fingo vi gästa
under 10 dagar. Gröt av havre och majs
jämte ris samt té och bröd med smör ut-
gjorde vår matsedel. En tältsäng hade K—n
med och en dylik fanns på platsen; Bai-
shila fick sin plats på kapellgolvet. Vi
voro sålunda välförsedda. Matlagningen fick
vår infödde man styra ined. Vi bjödos
ett par gånger på curry och ris av den
indiske evangelisten. Enda felet med den-
na maträtt var, att den åstadkom sveda
i halsen och på läpparna.

Tältet fick sin plats nära fabriken, och
därifrån gingo vi så ut till barackerna för
att hålla möte. Intresset var påtagligt hos
våra svartingar. Allt skulle ha lyckats, om
■ej en förskräcklig storm hade uppstått.
Men en morgon möter oss Jobsposten: »I-
t e n t e li w i 1 e», (tältet har fallit ner). Vi
reste dock upp det igen, men endast för
att se det omkullblåst två gånger till. Br.
K. yrkade, att det skulle resas igen. Men
då sade jag ifrån:: »Nu får det vara nog.»
Mötena fingo så hållas i barackerna. Det
kan blåsa i Syd-afrika, må ni tro.

Vi hade goda möten och mycket folk,
ja, ibland sutto de som hoppackade sillar.
Under dylika förhållanden är det en hjälp
att sitta nära dörröppningen. Ganska många
kornmo fram och begärde förbön samt ön-
skade att börja ett bättre liv. Gud hjälpe

dem därtill! De intryck, man fick, voro,
att här behövdes verksamhet om eljest nå-
gonstans. Förutom de råa hedningarna mö-
ter man här f. d. församlingsmedlemmar,
som sjunkit ner i gyttjan av brist på vård
och näring. De kunna icke hålla sig själva
uppe. Man känner medlidande med dessa
arma.

Vid varje fabrik — med sina 2—800 in-
födda arbetare — skulle ett hem finnas,
och vad beträffar krafter, så behövdes fyra,
ja, kanske flera starka män, missionärer,
som helt ägnade sig åt detta värdefulla
och så behövliga arbete. Det finns mycket
att göra i Natal och Zululand, då man

söker upp fälten..... Må detta arbete få

en särskild plats på ditt bönealtare, bro-
der och syster!

Det sista mötet på platsen hade vi för
indierna i deras kapell. Evangelisten, en
älsklig, troende själ, tolkade oss från en-
gelska till deras eget språk. Det förnams
en fri och öppen ande i mötet, och det
gladde oss storligen. Vi sjöngo sånger den
kvällen på fyra olika språk. Gud välsigne
verket både bland indier och svarta! Skönt
skall det bli på »den dagen», då de »ut-
valda» från missionsfälten skola presenteras
inför Konungars Konung och Herrars Herre
och man får höra: »Denne är född där.»

Måndagen den 15:de bröto vi upp för
fältkommittémöte med Durban som mål.
Vi skulle bl. a. ordna för vår nästa kon-
ferens, som denna gång blir, v. Gud, i
P. M,.-Burg. De infödda delegerades kon-
ferens är avsedd att hållas vid Sweetwaters.
Vår konferens börjar den 8. De inföddas
slutar den 13 jan. 1935. Må så Herren
förläna oss och Eder, älskade underhållare
och förebedjare, en välsignelserik julhög-
tid och ett gott nytt år med Honomi själv!

M,ed innerlig hälsning från min hustru
och Eder tillgivne

E. Anderson.

Betania M. S., Izotsha, Natal,
den 28 oktober 1934.

P. S.

Just hemkommen från en fotvandring en-
ligt »planen» till en av mina utposter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:46:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1935/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free