Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1 Januari 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 TRONS
ningarnas tider säger oss samma sak. Huru
borde inte vi, »inpå vilka tidernas ände
har kommit», höra och tro dessa gudom-
liga ord: »Jag är»! Han är vårt A. Må
Han ock få vara vårt O! Vilken lycka,
trygghet och styrka att äga allt i Honom,
som ä r. Under djup känsla av egen, ofull-
komlighet, svaghet och brist få vi likväl
genom tron räkna med Honom, som är
vårt livs ursprung och mål, vårt eviga
A och O.
Det är över året, sedan vi togo far-
väl av våra bröder och fränder i Kina, men
ännu står avskedsstunden så levande för
vårt sinne. Minnesorden, vi fingo till res-
kost, räcka ännu. Rövarens ord: »Kom
ihåg mig!» uttalade av den djupt rörde
evangelisten, ha följt oss. Och de mångas
röster, som bådo oss snart komma åter
— skulle vi kunna glömma dem? Nej! Ännu
känna vi en längtans brand i vår själ att
få gå ut med frälsningens glada budskap
till våra gula bröder och systrar. Och så-
som en dallring i hjärtats inre förnimma
vi, allteftersom tiden går, både glädje och
fruktan. Ty allt hänger på om Herren
dröjer och vi leva. Kanske finnes än-
nu något kvar av hedningarnas tider.
Men mycket talar också för att någonting
alldeles särskilt stundar. Folkhavets oro och
jäkt, tidsandans råhet och spekulation, kris-
tenhetens försoffning och urartning, jude-
förföljelse och laglöshet — nog talar så-
dant och mycket annat för att världskata-
strofen är nära förestående. Guds folk vän-
tar sin Konung när som helst. Deras stör-
sta angelägenhet är att alltid vara redo.
Känna vi icke det mera än någonsin? Jo,
förvisso! M.å Han giva oss alla nåd att
genom trons synglas bättre spana, bida och
hoppas, tills Han kommer! Skulle vi ännu
ett nådesår få, vilja vi trogna för Honom
stå.
Med fridshälsning till alla T. S:s läsare.
Jenny o. Arv. W a 11 i n,
SEGRAR
TILL FRU INGRID OLS-
SONS, MALMÖ,
MINNE.
1 går kom helt oväntat underrättelsen till
oss om fru Ingrid Olssons, Malmö, hem-
bud. Det har varit min stora förmån att
under min tid som evangelist och även
under tvenne perioder, då jag som kina-
missionär vistats i Sverige, få hava mitt
»högkvarter» i det kära hemmet P. Ols-
sons, Kamrergatan 17, Malmö. Där har jag
på allt sätt fått röna trofasta bevis på
sann, uppoffrande, uthållig och trogen kär-
lek; och därför kännes också saknaden och
tomrummet ofantligt stort efter denna Her-
rens tjänarinna. Denna känsla delas för-
visso av många missionärer, evangelister
och övriga vänner, som där i hemmet fått
mottaga rikliga både andliga och lekamliga
välsignelser.
Hon fick i hemmet utöva en trogen tjä-
naregärning, och det är många, som i det
hemmet fått ett möte med Gud. Då tän-
ker jag också på alla de många sjuka, som
nedbrutna och kanske förtvivlade kommo
till hemmet för att genom br. P. Olssons
trosböner och behandling enligt Guds ord
få gudomlig hjälp. Alla bemöttes med sann
kärlek och hjärteförståelse av fru Olsson.
Min personliga uppfattning är den, att
fru Ingrid Olsson utförde sin tjänst i det
fördolda, inför Gud och ej inför männi-
skor, och därför är den så mycket mera
värdefull. Hon har nu fullbordat sitt tjä-
narevärv här nere och gått för att mottaga
lönen av sin Herre, som till fullo värdesatt
och uppskattat hennes tjänande. »Saliga äro
de döda, som i Herren dö härefter. Ja,
säger Anden, de skola vila sig från sitt
arbete, ty deras gärningar följa dem efter.»
Upp. 14:13.
Frid över hennes minne!
Yangkao, Sha., North China, den 29 okt.
1934.
K. Bergman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
