Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 1 Februari 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
TRONS SEGRAR
komst! Njilo, ock en evangelist — inga
avlönade sådana ftinnos på den tiden —
kallade till aftonmöte med »kyrkklockan»,
en i ett träd upphängd järnbit, när vi,
vid ett av besöken i hans hem, sköto upp
huvudena bakom en bergknalle. Några da-
gar också där! Givande detaljer icke att
omnämna! Jakobe Zondi! — Vi kämpade
tillsammans 10 år i vår aftonskola bland
våra, åtskilliga gånger mer än 100, ele-
ver. Punktlig som klockan, nej, ännu bätt-
re, som ett finkänsligt samvetes urverk,
som icke tillåter tidmätaren ändras i stil
med stundens ingivelser, stod han på sin
post. Hans stadiga, lugna väsen gjorde
honom synnerligen lämplig som min, Oscars,
Evas och Ockies medhjälpare i den »sur-
rande bikupan» av lärdomstörstande zulu-
er, som så småningom bildade församlingen
i en fullsatt kyrka. Härliga tider! Jublande
minnen!
Majozi, länken mellan förr och nu, oum-
bärlig för mitt hjärta, var alltid ute och
fiskade.
»Här får du en elev, som gärna vill
lära och kommer att glädja dig». Det var
Ishengo, Sweetvvaters nuvarande förhopp-
ningsfulle evangelist, som då introducerades
med profetisk siareblick. Dess fulländning
hör framtiden till, men hitintills har han
icke givit mig anledning till sorg, om icke
farhågor för att hans bemärkta framgång
kanske kan för honom bliva en »Jakobs-
kamp med bruten höftsena». Ja, jag kunde
ägna ett heit kapitel åt var och en av
både levande och hemgångna medvandrare,
och ändå vore icke det bästa, kanske icke
ens det sannaste, sagt om dem som de-
lade pionjärernas banbrytande arbete i »ett
försakande liv bland hedningarna», som ter-
men, vill jag minnas, lyder. Försakelser var
det ock, oskrivna måhända på papperet;
men i minnet var det bevarande, fruktbä-
rande missionsglädje över Guds underbara
trofasthet och löftenas hållbarhet.
Emelie Emanuelson, Eleonora Selander,
Oscar Emanuelson — jag ser dem längst där
framme vid offeraltaret i helig offertjänst!
Jakobe Zondis ord, så sanna om Oscar,
när vi år 1921 styrde stäven mot hem-
landets kust: »Antingen jag såg på min
lärares kropp eller vandel, eller hörde tians
ord, gav det mig kraft att bära bördor, som
eljes voro mig för tunga. Jag såg Jesus
genom honom».
Och Gautes kraftiga inlägg om »Pelarna
i Guds församling» — vilken lycklig sam-
manställning! Det är allt väl stämda slut-
ackord, där innerst inne, manande till an-
dakt i minnenas tempeltjänst.
Augusta Emanuelson.
Sofi.
»Bedjen, och eder skall varda gi-
vet.» Matt. 7:7.
Inte såg det hoppfullt ut att få henne
med på mötena, fastän hon lovat det vid
ett besök i hennes hem, och detta var ej
det första’ besöket. Som ung hade hon
varit trogen kyrkobesökare på en annan
plats, där hennes hem då var. Det var den
gamla kända historien. Hon hade gift sig
med en hedning, och därmed voro även
kyrkobesöken slut liksom också förbindel-
sen med Gud. Glädjen blev emellertid stor
den dagen, vi sågo henne komma till kyrkan.
Troget kom hon flera veckors tid, och
vid ett söndagsmöte gav hon till känna, att
nu ville hon tro på Gud.
Hennes äldsta barn, en pojke, går i sko-
lan och bor på missionsstationen, en ar-
betsam och pålitlig pojke. Vi ha ofta hört
honom bedja för sina föräldrar, att de
skulle lämna sig åt Gud. Hans bön vid ett
sådant tillfälle lydde: »Käre Gud, fräls mina
föräldrar! Det är så ledsamt att komma
hem och finna dem druckna. Fräls dem,
så att vi få glädjas tillsammans.» Gud hör-
de och besvarade pojkens bön. Modern läm-
nade sig åt Gud, men fadern dog helt
hastigt, ett par veckor efter det hustrun
tagit detta steg. Jag besökte deras gård,
och, inom parentes sagt, ledde Gud mig
dit på ett underligt sätt. Jag ämnade mig
till en gammal sjuk man, och utan att
veta hur, kom jag till ifrågavarande gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
