Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 15 Mars 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
TRONS SEGRAR
vi skola göra för att »undfå iönen en gång»,
så det behöver jag ej tala om. Men en
liten fråga: GÖR du det också?
Medan jag står där och tittar på folket
och gudarna, får jag syn på en liten kines-
pojke på omkring sju år. Han håller sin
mamma i handen och stannar vid sidan
om mig. Pojken var nyfiken, som alla poj-
kar äro, så han frågade sin mamma vad
det var för »farbröder» och gudar, som
stodo där. De voro så hemskt fula, så det
förvånar mig att inte pojken sprang sin
väg, men han hade ju sin mamma med,
och därför kände han sig ju trygg. Hans
mamma talade om, att dessa gudar togo
hand om alla människors själar, som varit
elaka, då de levde. Templet kanske kunde
kallas för »de sju helvetenas tempel», om
vi skola försöka att översätta det kinesiska
namnet på svenska. Jag förstår något vil-
ken skräck, som skall finnas hos barnen
och sedan hela livet igenom för alla dessa
avgudar och onda andar av alla slag.
Från detta hemska ställe gick jag till en
missionsstation. Där sjöngo flera kineser
härliga sånger till Guds ära. Vid ett annat
möte var det särskilt ett ord, som ofta kom
igen i vittnesbörden. Det var ordet »Pan-
wang», vilket betyder »hopp». Gud vare
lov, det finnes hopp även för kinesernas
frälsning.
Nu får jag lov att sluta för den här
gången. Men jag önskar, att ni komma
ihåg att bedja för kinesbarnen. Har ni se-
dan någon »offerdag» och har en slant att
giva till missionen, så kan jag på förhand
tala om, att vi använda det till bibeldelar
m. m. åt kinesbamen. Känner du några
missionärsbarn, skriv ett litet brev till dem.
Jag skall gärna stå till tjänst och giva
er adresser.
Hjärtliga hälsningar till er, barn, edra
lärare och edra föräldrar från er vän i
Kina Farbror Fritz.
Adr. China Inland Mission, Yuyii, Sha.,
N. China.
P. S.
Då jag läst igenom vad jag skrivit, fick
jag se, att jag glömt en sak. En sak, som
min mamma alltid sade var mycket viktig.
Jag har ju glömt att tacka de söndagssko-
lor och enskilda, som sänt in medel för
kinesbarnen. Ett hjärtligt tack skäll ni ha
allesammans! Gud välsigne er!
D. S.
De komma! Vill du
vara med?
Platsen är ett tor g i en av våra
södra städer. Mycket folk är sam-
lat, ty det är lördag. Många ha kom-
mit för att göra affärer och inköp.
Man är upptagen av mångahanda.
Tvenne personer sammanträffa. De
känna varandra; de äro bägge med
på vägen till himmelen. Man sam-
talar. Den ene säger till den andre;
»Jag har läst i T. S. att det är litet
dåligt i kassan. Jag känner inte
adressen till Agda Molander, men kan-
ske du vill vara snäll och sända den
här slanten.» Därmed byter en fem-
tiolapp ägare.
Det är söndag. Man har samlats
i ett hem för att vittna, offra och
bedja för en av de nya missionärerna.
Man undrade: »Skall det bliva något
i dag?» Mycket har samverkat till att
man är fundersajn. Vad blev då resul-
tatet? Det bästa hitintills under något
sådant möte.
Mötet är slut. Man är färdig att
skiljas. En broder är dock ännu kvar.
Han kommer fram till gruppens le-
dare: »När du sänder de andra- pen-
garna, sänd med denna också.» En
sedel, som har blivit över, när allt
annat är klarat, går till missionen.
Hans är guldet, Hans är silvret.
Må vi giva Jesus äran för att det
finnes de som känna så och tänka så.
Gud välsigne er, I trogne skaffare!
H. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
