Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. 15 April 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR
145
snart. Den uppenbarar sig, när den-
na kristendom blir satt på prov. Del
kan ligga någonting varmt och soligt
även över den kristendom, som icke
har uppståndelsetrons märke, men det
där soliga försvinner, när solen i det
yttre börjar sjunka på vår livsväg.
När nöden och trångmålen komma,
då består denna kristendom icke pro-
vet, ty den saknar Jesu Kristi upp-
ståndelsekraft. Man hör t. ex. så
ofta denna klagan bland de kristna:
Jag har så litet frid, mitt liv är så
oroligt. Mitt kristendomsliv är så
ostadigt, och det finnes så föga se<
ger däri. Ja, vad bevisar detta, om
inte det, att tron på uppståndel-
sen icke får bära ditt liv. Och att
du tröttnar i arbetet för Guds rike
och att hänförelsens låga så fort slock-
nar, bär ju allt vittne om att uppstån-
delsens uppehållande, aldrig svikande
kraft fattas i ditt liv. Du klagar
över att din kristendom är fattig på
övertygelsens kraft. Du har försökt
tala med den och den människan om
evighetstingen, men hon synes så o-
tillgänglig; alla dina ord liksom stud-
sa tillbaka. Ja, vad beror det på?
Det kan ju vara så, att den människan
tillbommat sitt hjärta för de andliga
tingen. Men det kan också bero på
d i g — det finnes kanske ingen seg*
rande kraft i din kristendom. Och
det skall du veta, att människorna i
världen ha mycket fin känsel för så-
dant. Det finnes människor omkring
dig, som gå med livshunger i själen,
de hungra efter uppståndelselivet,
men om de icke finna det i ditt liv,
vända de sig bort ifrån din kristen-
dom och tänka: De kristna ha det ju
inte bättre än jag, varför skulle jag
då bli en kristen? Och så har du
vanärat Jesu Kristi namn, därför att
du stannat på halva vägen och al-
drig kommit fram till tron på Jesus
såsom den segrande Frälsaren, vilken
förmår hjälpa också dig till seger.
Var ligger då felet? Huru kom-
mer det sig, att det finnes så litet
av verklig uppståndelsetro ibland oss?
Somliga skulle kanske vilja svara så
här: »Huru kan du begära, att vi, en
ny tids människor, skola kunna tro
på de gamla uppståndelseberättelser-
na, i vilka det finnes så många un-
derligheter och så många motsägel-
ser?» Ja, det kan ju ligga något i
denna invändning. Förr trodde jag,
att mycket hängde på detta. Men jag
tror det knappt längre. Felet ligger
nog icke där. Jag medgiver, att svå-
righeterna kunna vara stora för tan-
ken, när det gäller berättelserna om
Jesu uppståndelse, men efter prövning
har jag funnit, att tankesvårigheter-
na äro mycket större, om man för-
nekar dessa berättelsers sanning.
Kanske skulle du komma till samma
resultat. Men huru många av dessa,
som tala om svårigheterna att tro, ha
med verklig livshunger gått att forska,
huru därmed verkligen förhåller sig?
Ja, kanske icke så många. Kanske
icke heller du, som klagar, att du här
svårt för att tro.
För de första lärjungarna kom upp-
ståndelsen som en stor överraskning.
Men när de fingo tänka över saken,
begynte de se den även från en an-
nan synpunkt. Ett täckelse föll från
deras ögon, så att de kunde se, huru
saken verkligen förhöll sig. De fingo
se Frälsaren själv. Det var ett fakt-
um, som tvingade sig på dem och
som Petrus i sin första påskpredikan
uttryckte på följande sätt: »Gud väck-
te upp Jesus, ty Han kunde icke be-
hållas av döden. Gud frälste Ho-
nom från dödens vånda, ty Han kunde
icke behållas av döden». Petrus ha-
de fått syn på detta, som han egentli-
gen från början borde ha sett, om
han liksom de andra icke varit så
trög till att tro. Han hade fått syn
på att Jesu liv och gärning voro så-
dana, att det med naturnödvändighet
måste komma en uppståndelse efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
