Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. 15 Augusti 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAEL.
323
firat Herrens heliga nattvard. Säkert kom-
ma vi alla, som. voro med, att med stor
tacksamhet till Gud minnas de stunderna.
Gud fyllde de tomma kärilen med sin He-
lige Ande, så det flödade över. Halleluja!
Ett par av kamraterna, som varit i Kina
10—15 år sade: »Sådana härliga bönemö-
ten ha vi aldrig varit med om i Kina.
Det är precis som hemma i Sverige». Gud
är densamme här i Kina. Pris ske Hans
namn! Satans här är dock tätare lägrad
över oss, så det går ej utan; kamp »att
komma igenom».
Tack för er hjälp i bönen, kära vänner!
Säkert mötte Gud er på samma härliga
sätt. Kom ihåg oss även i fortsättningen!
Fritz Sverker.
Yuyii, Siha,, N. China.
P. S.
Ett nytt böneämne! Bed för vår konfe-
rens i Tatung, som hålles från den 27 aug.
till omkring den 6 sept.! D. Si.
Brev från missionär Hans
Nilson.
Käre broder Sonesson, red för T. S.!
Sen jag kom hem tili Sverige, har jag
från många, både sen gammalt kända
och förut okända, vänner fått mottaga tack
för mina —1 som en ung missionär ut-
tryckte sig — »både många och långa
brev i T. Si.» Han sade sig genom dessa
brev ha lärt känna en hel del både om
missionärerna och arbetet, redan innan han
kom till missionsfältet. jag har även blivit
uppmanad att i fortsättningen låta höra av
mig. Därför har jag i Herrens namn be-
stämt mig för att efterkomma uppmanin-
gen. Och när jag i mitt inre hör rösten:
»Skriv!» vill jag vara lydig.
Som sagt, många för mig alldeles okända
ha kommit emot mig med glädje i blicken
och kärlek i hjärtat och sagt: »Är detta
Hans Nilson?» Och på mitt svar: »Ja, de
ä de», har jag märkt, att kärleken strålat
ur deras blickar ännu klarare och varmare.
»Var och när har vi mötts?» — »Ja, vi
har aldrig sett varandra förr, men vi kän-
ner broder Hans Nilson genom breven i
Trons Segrar.» Om Paulus sades det ju,
att breven voro myndiga, men den le-
kamliga närvaron var svag. Inte vet jag,
huru en jämförelse mellan mig och mina
brev utfaller, och inte betyder det väl
så mycket heller för min egen personliga
del. Stolle än »den personliga närvaron vara
utan kraft och ingen akta på mina ord —
må det dock aldrig hos mig, i mitt liv
och umgänge, givas orsak att betvivla, hu-
ruvida jag skrivit sanning! Därom har jag
vinnlagt mig, och därom vill jag vinnlägga
mig, att vad som skrives av handen på
papperet må stämma överens med. den le-
vande skriften — gärningarnas skrift —
samt att varken penningbegär eller äre-
lystnad må ligga bakom.
Som jag nämnde, har ingen presentation
varit behövlig. Den har T. Si. redan skött
om. Vi ha, fastän okända till ansiktet, va-
rit som gamla, kända vänner. Alltså, om
jag förut, på grund av längden och även
mängden i mina brev, känt mig villrådig
— särskilt för din skull, min käre brode;
och för utrymmet i T. Si. — så gör jag
det icke mer. Och du vet ju, att jag inte
är rädd för din sax. Jag är glad över den.
Och vad som inte får rum i T. Si. får ju
rum i din papperskorg och sedan i din
spis — och även där lyser och värmer
det ju för en kort stund. Ljus och värme
är mitt mål med breven.
Gamla kända vänner — o, vad jag äl-
skar dem! I mångas famn har jag ham-
nat, samtidigt som de uttalat hälsningen:
»Välkommen hem till Sverige än en gång!
Så frisk och duktig du ser ut! Du ser ju
yngre ut nu än sist vi träffades!» — Ja,
pris ske Gud! Och det är »bara» femton
år sen dess. Hur god Gud är! — »Och
tack ska du ha för alla dina brev i T. S.!
Vi har allt följt med er hela tiden där
ute.» —
Nog är det glädjande att genom T. Si.
få följa med missionärerna och deras ar-
bete på fältet. Och det har mycket glatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
