Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 22. 15 November 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS SEGRAR’
443
AVSKEDSMÖTE
för evangelisternas missionär Ida Ahlman
var söndagen den 15 sept. anordnat i Orr-
byns missionshus.
Mötena hade samlat en ovanligt stor
skara människor. Vänner från när och fjär-
ran anlände. Närmare ett tiotal bilar och
bussar voro parkerade utanför lokalen, som
dagen till ära var klädd i festskrud. Vi
som stodo för ledningen hade redan i för-
väg — på grund av att vi sport, att många
främmande skulle komma — gripits av be-
kymmer, med tanke på hur plats skulle
kunna beredas alla. Det blev även vad vi
befarat. Särskilt vid eftermiddagens möte
var lokalen överfull. Alla sitt- och stå-
platser voro upptagna både i stora och lilla
salen, köket, bron och området utanför.
Att detta stora intresse visade syster Ahl-
mans popularitet i bygderna, behöver ej
betvivlas.
Detta var i stora drag de yttre kon-
turerna vid mötet. Den inre sidan med hän-
syn till behållningen och resultatet i andlig
mening är här som alltid svårt att uttala
sig om, eftersom vi ju bara se det som är
för ögonen.
Att många dock lämnade mötet med all-
varliga intryck och beslut, därom äro vi
övertygade, och det syntes även.
Många vittnen hade mött upp för att
säga sin missionär ett tack och farväl samt
lämna ett ord till reskost. Herren allena vet,
vad som skall hända vår syster såväl som
hennes sällskap, som i dessa orosfyllda da-
gar måste styra färden genom de områ-
den, där krigets fasor utspelas. Må Han,
den mäktige, bevara sina tjänare! Kanske
vi ej mötas mer på jorden. Så återstår då
det saliga mötet hemma hos Gud.
De vittnen, som voro närvarande på detta
möte, voro Felix Boström, N. Rehnman,
Terése Isaksson, Egon Engström, Agge
Persson, Marina Rosenberg, Linnéa Riström,
Ottilia Strandberg och undertecknad.
Offer upptogs till Idas utresa, vilket upp-
gick till 130 kr.
»Här vi skiljas från varandra,
här är möda, sorg och strid,
men uti den gyllne staden
snart vi mötas få i frid!»
V. A.
En återblick och ett
kärt minne.
Av missionär Hans Nilson.
Under den på allt sätt välsignade
evangelistveckan på det fridfulla
Granbacken i Vrigstad drogs min
uppmärksamhet i synnerhet till en
man. Man dragés ju oemotståndligt
till alla, som äro födda ovanefter, men
ibland är det dock något särskilt. Så
var det här. Mannen i fråga var
vännen Malmsten från Vaggeryd. Och
det särskilda jag kände fick jag även
förklaringen på, när jag fick veta,
att han var änkling efter min gamla
kurskamrat Anna Jonsson. Jag kun-
de icke blott i broder Malmstens
fysionomi utan i själva anden känna
igen något som påminde om syster
Anna. Vi lämna och mottaga intryck.
Ingen av oss lever för sig själv, och
ingen dör för sig själv. Hur stort
då att få både leva och dö för Je-
sus! Endast då kunna vi lämna he-
liga intryck efter oss. Och det göra
vi, även om vi ej märka det själva.
Hur dyrbart, min käre broder Malm-
sten, att fastän vi ännu stå kvar här
på den ödsliga stranden, äro våra kä-
ra bärgade i paradiset! Och snart
mötas vi igen, då vi, som lämnats
kvar, bliva tillika med dem bortryckta
på skyar (ej »brustna» skyar!) upp i
luften, Herren till mötes. »Ty Herren
skall själv stiga ned från himmelen ...,
ett maktbud skall ljuda, en överängels
röst och en Guds basun, och de i Kris-
tus döda skola uppstå först.» Vilka
trösteord! Underligt, huru många små
fina band, som förena oss med var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
