Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. 1 December 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
smörjelse? Du är kanske ej i stånd
att visa på någon särskild bestämd
uppenbarelse; men vet du med dig
de frukter, som oföränderligt följa
med denna gåva? Om q, lär dig
att taga emot, taga emot nu.
Hur mänga gånger skulle ej denna
fråga kunna få samma svar som apos-
teln fick på sin: »Nej, vi hava icke
ens hört, om någon Helig Ande är
till.» Johannes Döparen förutsade
tydligt, att Kristus skulle döpa med
den Helige Ande och med eld; men
på hans tid var det ännu tre år till
pingsten, och dessa hans lärjungar
hade aldrig hört, att de av Gud för-
utsagda yttersta dagarna redan in-
gått. Och tänk, att det är möjligt,
att efter dessa århundraden många
kristna äro okunniga om det särskilt
utmärkande och härliga för denna tids-
ålder och nöja sig med att leva utan
att söka själva bli delaktiga av allt
vad pingsten innebär. Efesus’ hela
samhällsliv skakades och Diana-dyrkan
råkade i fara — blott därför att tolv
män mottogo Andens fullhet.
F. B. Meyer.
INVID KORSET.
Vid Frälsarens kors har jag vila och
ro,
i stormen jag där funnit näste;
Där frodas min kärlek, där växer min
tro,
Där har jag min borg och mitt fäste.
Kör:
Invid Ditt kors) o Du kära Guds
Lamm,
Fann jag, vad himlen kan giva.
Frälsad och fri, invid korsträdets
stam
Vill jag beständigt förbliva.
SEGRAR’ 457
Jag aldrig förglömmer den stund jag
fick gå
Till korset med synderna alla.
Ej domen mig skadar, och kvar får
jag stå
På Klippan, hur vågorna svalla.
Mitt skuldbrev är naglat vid korset,
jag ser —
O, trygghet och fröjd utan like!
Mig Anden ledsagar —■ jag önskar ej
mer
Men lever på nåd i Guds rike.
I tacksamhet böjd inför kärlekens
Gud,
Jag skådar på Lammet, det kära,
Som vävde på korset den himmelska
skrud,
Den jag skall för evigt få bära.
K. G. S.
Herdepsalmen.
Ps. 23.
David började sitt livsverk som få-
raherde. I trohet skötte han sitt her-
dekall och vaktade sin faders får. Det
var »den ringa bygynnelsens dag»,
början till något stort, ty David blev
konung med åren. Ödmjukhet byg-
ger sig palats. Det var där ute i
Guds stora tempelsal, som den unge
fåraherden fick uppslaget till den
23:dje psalmen. Hans unga, rena sin-
ne var mottagligt för himmelska in-
tryck, och i sin psalm giver han ut-
tryck för vad han känner och erfarit.
»Jag minns en röst, som re’n i ungdomsåren
Mitt hjärta kom att stilla lyssna till,
Som var mer ljuv än fläktarna om våren
Och mera klar än lärkans glada drill.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
