Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. 1 December 1935 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 . TRONS
gärning, en lydnadshandling, en trons
frukt, att helt och utan förbehåll läm-
na sig i sin Frälsares händer, Han
som är Mästare till att frälsa (Jes.
63:1).
Gud har bestämt Jesus att vara vår
frälsning. Varför vill då ej en stor
del av dem som hörsammat kallelsen
taga det så enkelt, som det står i or-
det? Det ord, som Jesus själv har
talat, ’är ande och liv. Den som sä-
ger sig förbliva i Honom, han är
ock pliktig att vandra, såsom Han
vandrade (1 Joh. 2:6). Skild ifrån
all slags synd och överträdelse måste
den vandra, som skall gå sin Mästares
väg. För synd och lögn fanns ej rum
hos Jesus, och den som vill förkasta
detta, han förkastar sin Gud (1 Tess.
4:8). Den som kommer med en så-
dan förkunnelse får ej alltid vänner,
där han går fram. Den som räknar
mer med vänner här i livet än med
vår evige Herre i himmelen, han tar
ofta bort det som kan beröva honom
något av hans popularitet bland dem
som skola underhålla honom. Då pri-
sar hans husbonde honom. »I veten
ju, att när 1 ställen eder i någons
tjänst för att lyda honom, så ären i
tjänare under denne, som I sålunda
lyden, vare sig det är under synden,
vilket leder till död, eller under lyd-
naden, vilket leder till rättfärdighet.»
Under ett sken av att vara en förval-
tare åt Gud är den otrogne förvaltaren
en djävulens tjänare. Är det ej en
svår synd att förvanska Guds ord?
Är det ej förfärligt med människor,
som i snikenhet efter ära, guld och
glans söka att vara människornas vän-
ner men i själva verket äro deras bitt-
raste fiender, då de, själva slagna i
satans bojor, med sin förkunnelse hin-
dra sina åhörare att se det sanna lju-
set, frälsningens evangelium, budska-
pet om Jesus, den ende som kan fräl-
sa från synd och död?
Vilken dag det skall bli, när Je-
hova skall kalla fram en sådan förval-
SEGRAR
tare att göra räkenskap! »Vad är det
jag hör om dig?» »Många skola på
den dagen säga till mig: ’Herre, Her-
re, hava vi icke profeterat i ditt namn
och genom ditt namn drivit ut onda
andar och genom ditt namn gjort
många kraftgärningar?’ Men då skall
jag betyga för dem: Jag har aldrig
känt eder; gån bort ifrån mig, I ogär-
ningsmän.» (Matt. 7:22, 23.)
Herre, förbarma Dig över oss alla,
att vi måtte förstå, att Ditt ord är he-
ligt och rättfärdigt, och vilket ansvar
den har, som för egen vinning förfals-
kar ett enda ord av vad Du har talat.-
Amen.
Trogen din Herre, lev på Hans nåd;
tag ej för mutor bort av Hans råd.
Skall du befinnas värdig att få
lönen, som vinkar, var trogen att så I
R i c k a r d Lundgren.
Haven I fått den Heli-
ge Ande, sedan I kom-
mit till tron?
Detta var Pauli första fråga till de
tolv lärjungarna i Efesus. Han viss-
te ju väl, att de icke kunde ha kom-
mit till tron utan den Helige Andes
särskilda nåd; men nu frågade hanv
om de fingo Honom i omvändelsens
och pånyttfödelsens stund. Hans frå-
ga innebar tydligen hans tro, att det
fanns en särskild begåvning med
Guds Ande till ett helgat och gagne-
rikt liv, utöver Hans begynnande verk
i själen.
Det iär en fråga, som i dessa ord
ställes till varje troende läsare. Du
har genom Andens verksamhet kom-
mit till tron på Kristus, men har du
vid detta eller något senare tillfälle
mottagit pingstandens utgjutelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
