- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtiosjunde årgången. 1936 /
27

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. 15 Januari 1936 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.13 TRONS SEGRAR



han skulle nu lämna H. F. och arbetet i L.
Som vi fyra år varit kamrater, kämpat och
bedit tillsammans, så förstå Ni nog, att det
icke kändes så lätt; en mindre i arbetet, en
mindre i kampen för själars frälsning. Och
nu har broder David lämnat oss. Han
lämnar ett stort tomrum efter sig, både bland
oss kamrater och bland kineserna.

I slutet av 9ept. hade jag glädjen att få
vara med i Peiping på Hennys och Davids
bröllop. Det var en mycket trevlig högtid,
när de båda förenades till ett. Och när
de många telegrammen och breven om
lyckönskningar för bmdparet lästes upp,
kände man, att det icke var tomma ord,
nej, välsignelserna kommo redan då
brudparet till del. Nu har vår kamrat David
fått ett nytt arbetsfält i Tinghsien 4—5
dagsresor härifrån, omkr. 15 sv. mil. Må
han där, likasom här, få bliva till stor
välsignelse!

I början av denna månad hade vi
möten på en av våra utstationer. Där har
församlingen haft det mycket trångt och
lidit förföljelse, och en del av de troende
hade givit djävulen rum. Men Ouds Ande
började verka, och Gud kom närai, så att
det blev bekännelse. En troende kvinna
sade: »Jag har icke stulit på många år,
men, nu har jag gjort det.» Hion hade
arbetat tillsammans med några andra hos
en som köpte upp aprikoskärnor. De
knackade sönder kärnorna och samlade upp
mandeln. När måttet var fullt, hade hennes
svärmor, som icke är troende, bett henne
taga en handfull mandel, och hon föll för
frestelsen. Nu får kvinnan själv berätta.
»1 förrgår», sade hon, »när ni talade om
stöld, kom Guds Ande över mig, jag blev
kall över hela kroppen, fick frossa, och
Guds hand kom över mig. Nu måste jag
bekänna och få detta klart.» Och vi bådo
för henne. Sedan visar nog Guds Ande,
vad hon har att göra. En annan av de
troende hade köpt säd, som han sedan
skulle sälja. Han föll för frestelsen att, som
de ogudaktiga i byn bruka göra, slå
vatten i säden för att kunna förtjäna en
dollar mer på varje åsnebörda. En av hans
åsnor föll emellertid i vattnet, och hela

sädesbördan blev våt, ja, säden så gott
som förstörd och packsadeln genomvåt. Han
själv förstod, att det var ett straff från Gud,
och han sade till sin mor, att lian icke
ville göra så mer.

En kväll, då. vi frågat, om någon ville
mottaga Jesus, som är världens ljus, i sitt
hjärta, säger byns skollärare, som är
härifrån staden: »Jag vill avlägga min
synda-börda och följa Jesus». Det blev
syndabekännelse men även frid och glädje i
hans hjärta den kvällen. Han har hört Guds
ord i flera år, men nu först vågade han
taga steget ut. Som vi vid hemkomsten
skulle börja åtta dagars möten, i staden,
först fem dagars dopklass och sedan tre
dagar för allmänheten, sade nämnde
skollärare: »Nu vill jag hem och taga dopet»,
och han var en bland de tretton, som i
förra veckan togo dopet. Vi hade
härliga- möten och mycket folk. Gud verkar,
och då måste mörkrets furste släppa sina
offer. Halleluja! Det är saligt att få vara
med och få se, vad Gud gör. Men, vänner,
viljen 1 taga nämnda plats, där
församlingen. har det så trångt, till Edert böneämne?
Platsen heter Yiien-ho, en liten bergsby.
Vägen dit är mycket svår. De troende
kunna få besök av oss utlänningar två gånger
om året, och nu för tillfället hava vi ingen
evg. ständigt där. M,en vi bedja, att Gud
där bland de troende skall få taga ut
någon som’ kan hjälpa den lilla hjorden.

Vi äro glada över att Gud givit oss en
ny kamrat och hjälp i arbetet, nämligen Br.
Evert M.elim. Han kom hit i början av nov.
och känner sig hemma här. Han börjar
även komma in bland folket. Det är en
glädje att se, med vilken iver han griper
sig an studierna, ty hans längtan är att
snart kunna börja tala till folket. Och Gud
hjälper även igenom1 de prövande
språkstudierna. Vi tro, att Gud skall: göra honom
till välsignelse här.

Tack, vänner, för att Ni bedja för mig
och kamraterna! Jag har den senaste tiden
känt mig buren på förbönens armar. Gud
har gått före och berett väg. I går voro
Evert, Josef och undex-tecknad till en by
ett par km. från staden, där vi hade möte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1936/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free