Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. 1 September 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
i TRONS SEGRAR
Gud genom evangelium, tjänar nu
såsom söndagsskollärarinna och ses
komma med en hel skara barn
efter sig. Kärt hade det varit att höra
gumman lära söndagsskolbarnen
dagens minnesvers: »Gån ut i hela
världen och gören alla folk till mina
lärjungar». I sanning, evangelium har
visat sig ha makt att frigöra syndare.
I spetälskekolonien sågs en stackars
flicka, som blott hade stumpar av
händerna kvar, böja sig i bön och klappa
sina händer utan fingrar i glädje över
frälsningen i Jesus Kristus, och
hennes ansikte strålade därvid som
solen. Jesus-namnet hade nått henne
och blivit en Guds kraft till frälsning.
Det är hopp om frälsning för
Afrikas folk, och det lönar sig att
missionera. Visst finnas mörka sidor i
arbetet, men låt oss se på de ljusa
sidorna och hålla ut. Tröttna icke att bedja
och offra! Gör det lilla du kan! När
lille sonen ville hjälpa pappa att skjuta
på den tunga vagnen, var han
egentligen till mera hinder än gagn, men
han ville ju hjälpa pappa. Hur stort,
att Gud låter oss fortsätta, trots vår
svaghet.
Fru Hildur Eklund från Kina
frambar därefter sitt tack och hälsningar
från fältet. Kineserna fråga efter de
gamla missionärerna. De glömma
icke Matt. 14:16.
"Given I dem att äta!"
O, att det bleve levande för oss,
huru Jesus välsignade brödet och
sedan överlämnade det åt sina lärjungar,
för att de skulle dela ut det åt folket.
»Given I dem att äta»! Och folket
behövde icke skingras utan mat.
Denna maning gäller oss. O, att vi hörde
den, alla nyfödda Guds sanna barn!
Den nådde mitt eget hjärta, och det
blev nåd från Gud för mig, att
Herren ville taga mitt liv till sin tjänst
i Kina. I det förhållandet, att
Hu-nyiian öppnades samma år syster Ek-
lund föddes, såg hon ett Herrens
förutseende, var Han behövde henne för
sitt verk. Det var också svårt att
lämna stationen. Efter lång väntan
hemma kom dock tillåtelsen att resa ut.
Under språkstudierna inträffade
nödtider, och många nödlidande kunde
hjälpas. Och Gud kan använda sig av
små ting, ty vi ha inga stora
resurser. En man, vars armar voro
förbrända av kokande syra, hade Gud
låtit tillfriskna genom den enkla
behandlingen. En sexårig pojke, vars
rygg var svart av förruttnelse, helade
Gud genom enkla medel. En kvinna,
vars finger krossats mellan
kvarnstenarna, blev läkt, sedan benbitarna
bortklippts. En pojke, vars finger
blivit krossat, ett led var borta och
resten höll på att svartna, blev
helbräg-da genom Guds underbara ingripande.
Pojken kom från ett hedniskt hem, och
de anhöriga ville icke tillåta, att det
svartnade klipptes bort. Då bad
syskonen till Gud, och det döda föll bort
utan ingripande. Men tyvärr glömma
de ofta Gud, när de väl blivit friska
igen. Dock tro vi, att Gud skall
fortsätta sitt verk i deras hjärtan genom
det utsådda Ordet. En kvinna, som
var besatt av onda andar och klistrat
papper på sig för 8 dollar till skydd
mot dem, blev blott ännu värre. När
man så icke såg sig någon annan
utväg med henne, sändes hon till
Jesus-stationen. Redan vid första mötet blev
hon genom förbön befriad från de onda
andarna och frälst, och fri och döpt
kunde hon vända hem. En man och
hans hustru, vilka voro opieätare,
hade syskonen fått se frälsta och fria
från sin last, helt förvandlade och
döpta. Allt manar oss att fortsätta
med de små resurser vi hava.
Kineserna äro tjuvaktiga, falska och kunna
hata fruktansvärt, men evangelium
har visat sin segerkraft bland dem till
frigörelse och frälsning. Så vilja vi
då här hemma bära fram oss själva till
evangelii tjänst. Många hungra ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
