Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18. 15 September 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 i TRONS
svaret; men till de »väntande» sända vi
hälsningen: Hav tro på Gud! Förbida, det
kommer!
Ansvariga för lägret var också i år Ö.
Ryds juniorer med ledare och vänner. Gud
er löne! Till seniorer och juniorer i
Sänk-bäcken sända vi Matt. 25:40. Tack för
vänlig omtanke om oss alla både morgon,
middag och kväll! Vår köksmamma, evg.
Blenda Nilsson, får stort »A» till betyg,
likaså hennes medhjälparinna —.
Lägerledare var evg. Ester Månsson och
undertecknad. Allt av idel nåd!
Med hjärtlig kamrathälsning till alla
lägerdeltagare!
Eder
Gust. Peterson.
Skörden är mycken. . .
Allvarsord. - Glädjebud. - Stridsfanfar.
Eko fr. s.-skolkongressen i Oslo.
En tavla.
Mark. 10: 13—16.
Bilden av Mästaren, omgiven
av d e s m å. Två tusen år gammal är
snart den tavlan. Lika gammal borde ock
vår söndagsskola vara, ty tavlan talar om
var, hur och när världens första
söndagsskola hölls. Det var ett manande ord, detta:
»Låten barnen komma ...», som lärjungarna
då hörde från Mästarens läppar. I friskt
minne borde de ock haft orden: »Den som
mottager ett sådant barn i mitt namn, han
mottager mig», och: »Den som förför en
av dem...» Mark. 9: 28, 42.
Varför då motståndet? Jo, lärjungarna
ansägo barnen f ör s tn å och
obetydliga, för att Jesus skulle kunna befatta
sig med dem. Luk. 18: 15.
Nära två tusen år. O, vilka
härliga segrar för Guds rike hade ej kun-
SEGRAR
nat vinnas under dessa! Men, all maning
och varning till trots, höll sig den felaktiga
föreställningen vid liv. Endast Johannes
träder i Mästarens fotspår och står som ett
klart skinande ljus. 1 Joh. 2: 1, 12, 14.
Efter honom faller natten mörk och tung.
Ett tusen sjuhundrafemtio år varade den,
innan gryningsstrimman förmärktes. I
staden Gloucester i England tändes den gnista,
vilken vållat den eld, som nu brinner,
snart sagt, runt hela vår jord. —
Söndagsskolan är världens största
internationella rörelse, omslutande nära 40 millioner
barn och lärare. Allt detta vunnet på
endast 150 år! Gråt, o kristenhet, för vad
du förlorat under din tusenåriga sömn!
Räkenskapstimman, återstår.
En annan tavla.
Vitt skild från den förra, men ändå så
närsläktat lik ... Skandinaviens största
missionshus * till sista plats fyllt av en
tusen-hövdad skara. Män och kvinnor, vilka hört
och följt Mästarens bud: »Föd mina lamm!»
Helt utgivna för att bortröja alla de
hinder, en ogudaktig värld ställt upp mellan
de små och Barnavännen Jesus.
Från 48 olika nationer ha de kommit.
Från fjärran Östern, från Söderns solheta
land, från Västerns stepper och
midnattssolens land. De vilja, under en veckas
tid, samtala med varann, dryfta svårigheter,
delge varann de sorge- och glädjeämnen,
spm mött dem i deras gemensamma arbete
bland barnen. De vilja bedja med och för
varann. Lova, prisa och tacka.
Från denna söndagsskolans 12:te
världskongress är det, som jag nu vill ge några
små glimtar. Ej ett upprepande av långa
tal el. dyl. utan av sådant som är ämnat
att glädja, sporra, mana eller varna dem
som arbeta i våra söndagsskolor.
Forts.
"Calmeyergatens misjonshus, Oslo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
