Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. 15 Oktober 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONS
ord och handlingar, som stå under ansvar,
även våra tankar, våra fantasier, våra
drömmar, våra känslor. Ansvarets lag i
ansvarets värld, byggd av den Gud, inför vilken
vi alla stå ansvariga! Här ligga domens
hemligheter och skälva som
högspännings-ledningar, vilka dragas mot den yttersta
dagens slutliga och eviga
omtransfor-mering.»
Min vän! De orden ha gripit min
hjärte-värld. Det är som om jag börjar ana, hur
fruktansvärt allvarlig ansvarets lag är för
individen, även den ringaste. »Ett litet barn
kastar från sig sin docka, och en störning
uppstår i hela världsrymden! Vi kasta vårt
ödesvarv framåt, och andra m åste ta
upp det och bära det vidare — men under
vilka känslor? Och även sedan mitt enkla
jordelivs tillvaro är ändad, vilar ansvarets
lag som en skugga däröver, och domens
hemligheter ligga där och skälva som
hög-spänningsledningar, vilka dragas mot den
yttersta dagens slutliga och eviga
omtrans-formering.»
Varför äro vi människor ofta så
bullersamma och »riva upp himmel och jord
omkring oss»? Det är väl för att vi icke ta
oss tid att tänka på det eviga allvar, som
vilar över vårt liv.
Jag nämner detta bl. a. därför att jag
gärna ville, att Du skulle tacka Gud, för att
Han vill väcka mig på denna punkt och
giva mig vad jag behöver för att bliva
i fullkomlig harmoni med Hans vilja
under ansvarets lag och bedja Honom giva
mig den kraft jag behöver för att stilla
förbliva där. Ja, »Bed för
missionärerna!» — — —
Nu kom en gumma, som länge gått
här för behandling. Hon är ofrälst. Men
rtet är icke så svårt att samtala med henne
om hennes själs frälsning som med många
andra. Dock •— något frälsningsbehov tycks
hon inte känna till. När jag inbjuder henne
att vara med vid onsdagens aftonmöte,
avleder hon detta med att tigga lite salt,
ty hon har inget i hemmet. Detta förvånar
Dig ej. Ty Du minns även Du en tid i
Ditt liv, när Du var död i överträdelser
och synder och hade buken til! Din gud.
397 SEGRAR SEGRAR
Vi människor likna vårt släkte, oavsett
vilken hudfärg vi ha och under vilken del
av himlen vi leva.
Så går också denna förmiddag fortare
än man önskar, och klockan halv tre e. m.
komma »mina elever». De utgöras av unga
kvinnor, gifta och ogifta, som vilja lära
läsa och skriva. Sjutton hava hittills
anmält sig. Men som Du ser, om Du går
med mig, komma ej alla dagligen hit. Men
de som komma arbeta med till synes stort
nit och intresse. En ung fru, som nästan
dagligen infunnit sig, är särskilt ivrig att nå
målet — att kunna läsa Guds Ord. Detta
förvånar Dig ej, sen Du vet, att hon kom
till denna församling från en av de infödda
sekterna; där hon var ordinerad »pastor»,
med rättigheter att sköta alla officiella
uppdrag inom församlingen, men hon kunde
ej varken läsa eller skriva. Jag förmodar,
att det var då, som längtan att kunna dessa
ting infann sig hos henne. Någon dag har
hon varit den enda, som kommit, och då,
när vi varit ensamma, har hon yppat en
del av sina upplevelser och tankar. Särskilt
i sina böner (vi avsluta varje dag med
inlärandet av en bibelvers och bön) har hon
utgjutit sitt hjärta inför Gud. »Gud», sade
hon en dag, »låt mig få min syn, så att
jag kan se Ditt ord och läsa det i mitt hus
och få bliva till välsignelse, om ej för
någon annan så för mina barn, så att de
slippa vandra i samma mörker, som jag
vandrat i så många år».
Klockan fem är denna skola slut för
dagen. Hur het än dagens sol var, nu är det
svalt. Gå med till kyrkgrinden, skall jag
visa dig omgivningen i solnedgångstid. Där
ser Du ock en skymt av oceanen. Kanske
någon fin, vit båt just går där borta med
stäven mot norr. Den drar för några
ögonblick våra tankar över haven, »h e m till
allt och alla de kära där». Gud, välsigna
Sverige! Välsigna allt gott verk, missionen
i hem- och hednaland! Uppmuntra
missionsvännerna, så att de ej uppgivas i sina
själar utan hålla ut i tro på Ditt namn!
Det skymmer. Båten syns ej mer, men
vi se hyddorna och de spetälskas koloni i
dunklet. Ett och annat ljus lyser redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
