Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. 1 December 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 TRONS
fått mod att bryta med allt oclv komma
över på Herrens sida.
Efter dessa härliga dagar på Sihongvve
gällde det att bryta upp igen och fara
vidare. Nu var resans mål Witbank, en
liten stad mitti ett kolgruvedistrikt. Här
har br. Monson en utstation, och han har
fått plats för ett kapell. De tre
Transvaal-bröderna reste dit för att bygga upp det,
och jag följde med såsom bilaga och
hjälpte dem, så gott jag kunde, med fönster
och dörrar. Kapellet byggdes mitt inne i
de inföddas område.
De troende äro mycket tillgivna vår
mission. De vilja ha detta kapell inregistrerat
i vårt namn, fast de själva kosta på allt
till huset. De ha god förtjänst vid
kolgruvorna, men likväl är det ett gott
exempel av de infödda.
Från Witbank reste jag till Boksburg,
en förstad till Johannesburg. Där stannade
jag några dagar för att besöka vänner samt
ha några möten. Så önskade jag, då jag
var så nära, att få se litet av den
underbara Imperial-utställmingen, som just har
öppnats. Där fanns allt, som England med
dess lydriken kan frambringa. Jag såg de
olika folkslagen, som finnas inom de
engelska områdena. Jag såg de små
pygmé-folken från Centralafrika och bushmännen,
som bo i grottorna i Drakensbergen. Och
sedan de väldiga industriutställningarna
från England, Canada, Australien och
Sydafrika. Vad som var mest tilltalande för
mig, var judarnas utställning från Palestina.
Där såg man Israels vandring i öknen,
dess tabernakel och tillbehör samt templen,
som byggts av olika personer och förstörts.
Det som judarna nu ha är endast en
mindre hydda. Det vackraste av hela
raden var Salomos tempel. Att försöka
beskriva, vad jag där såg, är för mig
omöjligt.
Den 30 september lämnade jag
Johannesburg och reste med tåg till Port
Shepstone. Det tog mig ett dygn att komma
hem. Allt gick bra, och alla i hemmet
voro friska och vid gott mod. Jag tackar
Gud för denna resa och för de lärdomar
jag fått. Mest tackar jag Gud för stunderna
|SEG R A R 46t
på bibelkursen vid Umgwenya samt för
samvaron med missionärerna där uppe. Allt
var till stor välsignelse för mig.
Hjärtliga hälsningar!
Broder ligen
K. V. Karlson.
Den 10 oktober 1936.
Sörby, Edsberg.
Som vi helt oförmodat fingo vara med
på ett ombudsmöte i pastor Kihlstedts
gamla pastorat, vilja vi referera något därifrån.
Fl,. F:s ombudsmöten bruka i, allmänhet,
var de än hållas i vårt avlånga land, röna
stor tiHsiutning.
När missionskyrkan en gång på en plats
i S,måland fyllts med folk, tog
pingstförsamlingens föreståndare skaran utanför med
sig till sitt kapell. Följden var, att ingen
behövde gå hem. De tillstädeskomna
vittnena räckte nämligen också till för båda
lokalerna.
Edsbergs socken har fyra missionshus.
Ett av dem lär vara det äldsta i Sverige.
Visserligen var det trångt och lågt till
taket i Sörby, men Gud bevisade nu,
liksom förr, att Han bor även under låga
tak. Guds ord ljöd heligt och allvarligt i
predikningar och vittnesbörd. På f. m.
talade lärare Cromnovv. Eftermiddagsmötet
inleddes av Fintling, så fortsatte past.
Ehrnborg, K. Karlson fr. Strömstad,
fabrikör Olsson, undert. samt evgl.-kandidaterna
O. Pettersson fr. Göteborg och1 E. Eriksson
fr. Ångermanland.
Den sistnämnde betonade, att Gud ej
är med oss på de egna vägarna utan blott
på Hans väg. Gud hade velat ha ut
honom som ett vittne. Men han ville själv
forma sin framtid. Då lade Gud ned ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
