Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23. 1 December 1936 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
TRONS I SEGRAR
Predika om Jesus för mig!
Det skall komma en ny predikant, har jag hört; den gamle, man sagt, är ej bra.
Visst är han gudfruktig och snäll, men se, de unga en yngre vill ha.
Den gamle, som grånat i Herrens tjänst, har nog tjänat med trohet, men
han passar dock ej efter nutidens smak; han bort sluta för länge sen.
Den unge, som genomgått skolan nyss, har lärdom och bättre skick;
och så få vi höra Guds sanningsord av en man, som har nutidsblick. —
Men vill han mitt fattiga hjärtas tack och välsignelse ha över sig,
så måste han komma i Herrens namn och predika om Jesus för mig.
Den gamla predikan om synd och nåd och om läkdom i Lammets sår,
om ånger och bättring och liv genom tron, nu så sällan man höra får.
Numera vi bjudas på högstämda tal öv ej ämnen av skilda slag,
de framsägas artigt, på sirligt språk, men de ta ej i hjärtat tag.
De föda förståndet och tanken väl, men själen blir tommare sen;
de bli för en hungrig till samma gagn, som bjöde man honom sten.
Man hör ej ett ord om Kristi kors och om Lammet, som offrade sig.
Nå — sådant må somliga tycka om, men predika om Jesus för mig!
Ack käre, vad skillnad det är på \;år tid och den tid, då jag ännu var ung!
Jag minns, hur vår pastor med glödande nit slog med sanningens slägga tung.
Och han gav oss den gamla berättelsen skön, om hur Jesus för syndare dog,
och så kommo vi åter, när sabbat kom, ty se, korsets predikan drog.
Vi blevo ej trötta att höra igen om Guds kärlek, i Kristus oss skänkt;
och det torra, törstande hjärtat blev av den himmelska dagg bestänkt.
Och det är det gamla, välsignade ord om Guds kärlek så innerlig,
som mitt fattiga hjärta kräver alltjämt — så predika om Jesus för mig!
Å, jag minns, när den gamle predikaren kom, fast det nu är så länge sen,
hur han svängde Guds sannings skarpa svärd, så det skar genom märg och ben,
hur syndarn — om fattig, om rik han var — han då ställde i ljuset fram
och blottade skoningslöst all hans synd och hans uselhet, skuld och skam.
O, du gamla, välsignade väckelsetid, med din gammaldags bibeltro!
Då var Bibeln GUDSi ORD ifrån pärm till pärm, "det var föda med kraft i sig. —
Ack så käre, tag Bibeln, den gamla bok, och predika om Jesus för mig!
Det kan vara rätt bra, när man ännu är ung, att studera båd’ olikt och likt;
men för oss, som mot levnadens afton gå, är blott ett ämne värdefullt, rikt.
När som »mannen med lien» sig närmar alltmer, och när ögat blir skumt av år,
ack, då är det blott ordet om Herrens nåd, som allena oss trösta förmår.
Så låt oss behålla det goda Guds ord, denna lykta för pilgrimens fot;
det allena kan upplysa dödsskuggans dal, kan oss trösta mot dödsfurstens hot.
Det är intet, som så kan ge modlösa mod, när som dödsfruktan närmar sig,
som det ordet om HONOM, som dog för vår skull — så predika om Jesus
för mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
