Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. 1 Januari 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TRONS J SEGRAR
för hjälp i form av förbön och
understöd.
Så gör ock i »skuggornas» intensiva
mörker efter ljusglimtar famlande
Augusta E manuelson.
r rån
Kin
Brev från fru Jenny Wallin.
På gamla vägar o■ kända stigar.
»Upphöjd vare du, Gud,
över himmelen, och över hela
jorden sträcke sig din ära.»
Ps. 108: 6.
Kära vänner och förebedjare!
Guds frid!
Det går ej så fort, som jag tänkt, med
brevskrivningen. Därför tar jag än en gång,
med redaktörens benägna tillåtelse, »T. Si:s»
spalter i anspråk.
Länge hade vi tänkt på att besöka det
för oss så välkända Ingcheo, där syskonen
Nykvist nu äro stationerade. Då Arvid i
sept. månad skulle resa till bibelkursen
i Taiyoh, passade jag tillfället och följde
med till I. Fastän det var skördetid,
önskade syster Nykvist, att jag skulle ha
några dagars bibelläsning med de troende
kvinnorna. Icke var deltagarnas antal så
stort. Men några kommo dock för varje
dag.
Därefter beslöto Hanna och jag att resa
ut till byarna Tsai-chuang • och
Cheo-chuang för att hälsa på de troende där.
I den senare byn har funnits kristna
sedan före 1900. Det var nu omkring 15 år
sedan Hanna och jag först gjorde
sällskap på denna väg. Det var då jag skulle
introducera en »nybörjare» i rätta sättet att
umgås med kineserna, huru det bl. a.
gällde att svälja ner deras många gånger tve-
tydiga mat utan att blinka. Men den
gången var det Hanna, som »tog priset». En
gammal kvinna skulle nämligen i all
välmening bjuda oss på »god mat». Denna
bestod av gammalt fårkött, blandat med
grönsaker. Med bästa vilja i världen
kunde jag ej förtära mer än hälften ur min
skål, under det Hanna »klarade» hela sin.
Sedan dess hä vi arbetat på skilda
te-gar. Syster Hanna har genom Guds nåd
funnit vägen till många Sioping-kvinnors
hjärtan med fridens evangelium. Måtte
många »kärvar» bliva hennes i Ingcheo
med omnejd!
Men — tillbaka från den långa
parentesen! Vi skulle lta endast en dags möte
på varje plats. Men i den sista byn bådo
de oss så enträget att stanna över
söndagen. Det blev tre dagars »stormöte» mitt
i skördebrådskam. På f. m. och e. m.
samlades kvinnorna, och på kvällarna var
lokalen fullsatt av både män och kvinnor.
Det kändes väckelse i luften. Några
kvinnor böjde knä vid korsets fot.
Måndagen var skilsmässans dag. Hanna
tog oxkärra den en mil långa vägen in
till Ingcheo. Jag satte mig upp på min
springare — en istadig åsna — för att
rida 5 mil till Hunyiians stad. En
åsne-drivare var i mitt sällskap. Jag tänkte rida
hem på en dag. Men då jag kände mig
trött, stannade vi på en utstation en och
en halv mil från H. Nästa dag var jag
hemma, ensam bland kineserna, där olika
göromål förelågo. Efter någon vecka skulle
jag få glädjen hälsa Arvid välkommen hem.
I okt. månad var jag åter på vägen, nu
på oxkärra, i två bibelkvinnors sällskap.
Varför oxkärra den två mil långa vägen?
Jo, det är icke ofta man bjudes på fri
skjuts. Bäst att taga vara på kinesernas
offervilja. Resan tog nästan en hel dag
i sandstormen. Men dess bättre hade det
ännu ej blivit så kallt. Framkomna till
målet, en gammal församlingsmedlems hem,
mottogos vi av två sonhustrur. Varken
dessa eller de två sönerna ha helt
övergått på Herrens sida. Men vårt hopp är,
att de snart skola vinnas för Jesus.
Under tre dagar hade vi möte i deras hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
