Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. 15 April 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 TRONS
Frågor och svar.
Frågor.
1. Vad menas med smädelse mot den
Helige Ande?
2. Skola de ogudaktiga efter avtjänat
straff komma till himmelen, eller skola de
för evigt pinas i den brinnande elden?
3. Vad menas med den brinnande elden?
4. Det står i Hebr. 6 kap., att dem till
vilka ljuset en gång har kommit men som
sedan hava avfallit, dem är det omöjligt
att återföra till ny bättring. Menas
därmed, att frälsningens dörr är stängd för
dem och att de skola gå bort till evigt
straff?
Undrande.
Svar.
1. Som svar på frågorna 1 och 4
hänvisas till första stycket i detta nummer:
»Några ord om synd mot den Helige
Ande».
2. Skriften talar på många ställen om
att de som icke låta sig frälsas måste gå
förlorade, men talar icke på ett enda ställe
om frälsning efter döden. Till himmelrikets
arvinge måste man födas (Joh. 3: 3—6).
Den som dör i sina synder ingår i ett
tillstånd, där han icke kan undfå det eviga
livet — ett tillstånd, synes det, som är likt
de onda andarnas, vilka väl äga tillvaro
och medvetande men icke kunna bli
delaktiga av frälsning och evigt liv. Den
»ogudaktige», d. v. s. den som icke
aktat Gud, har hört evangelium men
föraktat och skjutit ifrån, sig den räddande
handen och därmed dömt sig själv till
undergång. (Jämför bilden om de
skeppsbrutna i detta nummers ledare.) Beträffande
deras eviga öde, som här ej, ha hört
evangelium och således ej haft tillfälle att göra
sitt val, måste vi nöja oss med att
skriften ingenting säger oss därom. Gud har
givit oss uppdraget att predika
evangelium för de levande, och detta må vara
oss nog.
»Läran om frälsning efter döden är en av
tidens farligaste . humbugsteorier, varigenom
SEG RAR
människån förslöas och försoffas till sitt
andliga sinne, till dess hon göres
fullständigt oåtkomlig för sann biblisk tro på
Jesus Kristus.» — — — »Den läran är
ingenting annat än djävulens konstverk,
upp-byggd som den är på falska
förutsättningar, lösryckta och förvrängda bibelställen,
vilkas mening är en helt annan, då de
tolkas efter sitt sammanhang och jämföras
med bibelns gemensamma lära.» — — •—
»När man talar tiill personer, som tro på
frälsningen efter döden, och förehåller dem
det orimliga häri, så upprepa dessa nästan
ordagrant samma svar, som ormen gav
kvinnan i paradiset, då hön sökte försvara
sig med Guds ord: ’Skulle Gud hava sagt?’
etc. (1 Mos. 3: 1). M,ed andra ord:
ormen ville visa kvinnan, att han hade
mycket högre tankar om Gud än hon; och
det är precis samma innehåll i det svar
man får ifrån universalisten. Han tror på
en Gud, som är mycket större och1
kärleksfullare än vår, och därför tror han, att
Gud skall till sist frälsa alla, fastän, de
i tiden häva förkastat det glada
budskapet om Jesus Kristus. Se, där hava vi det!
Samme- gamle fiende lever och talar på
samma sätt som fordom. Det är för
människor, som leva, vi ha fått i uppdrag
att predika ordet, och det är således i
denna tiden människan kan bliva frälst,
icke efter döden.» (Ur John Ongman:
»Finnes det frälsning efter döden?»)
Läs följande bibelställen: Jes. 65: 13,
14; 66: 24; Dan. 12: 2; Matt. 25: 41,
46; M,ark. 9: 43—48; Luk. 16: 24, 28;
Joh. 3: 36; 5: 28, 29; Rom. 2: 2—12; 2
Tess. 1: 6—10; Upp. 19: 20; 20: 10—15;
21: 8, 27; 22: 15.
3. Därmed menas en plats av
outsägliga ikvail (»gråt och tandagnisslan», Matt.
13: 41, 42), de ogudaktigas och otrognas
vistelseort efter domen, »Guds slagghög»
(Ps. 119: 119). En förebild till denna ort
var Gehennadalen, en dalklyfta nédänför
Jerusalems höjder, där en ständig eld
underhölls till förbränning av avskräde samt
lik av förbrytare och självdöda djurs
kroppar. J. S—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
