Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. 15 April 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
TRONS SEG RAR
bete, öppnade inte munnen på hela dagen.
På kvällen gräddade hon pannkakor. Hon
hade bara ett halvstop skummad mjölk om
dagen att dela på. Det ena kvarteret hade
gått åt att slå i vattvällingen på
morgonen. Utspätt med vatten och mjöl räckte
inte det återstående kvarteret till mer än
sex pannkakor. Hon lade för tre åt
fadern. De brukade eljest dela så, att de
fingo en och en halv var, Klas och hon,
men nu gav hon Klas två och nöjde sig
med en själv.
Vad det kändes tjockt i halsen på Klas!
Han fick omöjligt ner mer än en. Den
andra smög hän undan, när Maja Lisa
vände sig bort.
Och’ så sänkte sig natten över den lilla
stugan, och’ de sovo där inne.
Men efter ett par timmar vaknade Maja
Lisa vid att någon stod vid hennes bädd.
Hon kände i sitt ansikte ett par små
händer, som letade -efter hennes mun och
ihärdigt sökte plugga in i den något mjukt.
Det var pannkakan.
»Ät opp ’na», sade Klas ined snyftande
röst, »ät opp ’na, för jag är så rysligt
ledsen. Om du inte förlåter mig, så går
jag ut på vida jorden och kommer aldrig
igen. Di hade så stora, tjocka
smörgåsar ... och vi får aldrig smaka smör ...
-eller vetebröd... å därför så... men ja
vill aldrig mer tala... ett ont ord om
dej... För ja tycker mest om dej i hela
världen... Får ja krypa opp i sängen, till
dess du får ätit opp ’na? Å så förlåt mej,
Maja Lisa!»
Ja, Maja Lisa tog hon-om upp i sängen
och åt pannkakan och förlät honom. Det
hade hon önskat göra hela dagen, fast det
varit så svårt för henne att börja. Och
Klas höll ord. Han talade inte mer illa
om någon människa, ty pannkaksläxan
glömde han aldrig. Och det bästa var, att
hän växte upp till en sanningskär och
gud-frulctig gosse, som hade Gud för ögonen
och; i hjärtat och ville vandra på Hans
vägar. MLaja Lisa fick glädje av sin lille bror.
Amanda K e r f s t e d t.
TILL AUGUSTA MAGNUSSONS
MINNE.
»En bedjare mindre i kretsen här,
En segrare mer inför tronen där.»
Så läste vi inom den svarta ramen 1
T. S., vilken inneslöt ett namn så
välkänt för oss. Augusta Magnusson, en
helgjuten kristen, vars hela liv och
livsintressen voro förankrade i Kristus, Mor i
Kvissla med den soliga blicken och den starka
viljan, hön vilar — vilar salig; ty hennes
gärningar följa henne efter. För egen del
minnes jag hemmet i Kvissla från år 1910,
då jag fick som nyfrälst stöd och hjälp
hos dessa vänner. Vad Mor i Kvissla
varit för mig och1 oss samtliga
Västgöta-evang-elister kan ej1 uttalas i dessa rader,
men ett vet jag: att uppståndelsens
morgon skall bringa vår kära hemgångna vän
och syster den trogne tjänarens lön.
Hemmet i Kvissla liar varit öppet för H. F:s
vittnen en följd av år. D-är ha de kämpat,
bedit, vittnat; där ha själar funnit frid
och läkedom för sina arina hjärtan. Vi
minnas särskilt vintern 1916, då väckelsens
ande svepte fram på trakten. Syster E.
Vennström, som ledde mötena, kom på
själva julafton och blev kvar till i april
månad. Det var då möten i Kvissla vecka
efter vecka, ocli många, som då blevo
frälsta, äro bevarade i dag. I Kvissla var
bön och tårar, sol och sång, och på
vägarna myllrade ungdomsskaror till -och från
mötena. Trötthet var ett begrepp, som
ingen tycktes känna till, icke ens Mor
Augusta, som fick lra ansvaret om hemmet,
förutom det att bästa rummet tjänade, då
som nu, till möteslokal, något som
medförde extra arbete och besvär. Inte heller
glömde hon bort, att vi, »långväga»,
behövde lite förstärkning för våra kroppar.
Söndagsskolan låg henne varmt om
hjärtat, och1 den undervisning, oftast med
tår-fvllda ögon, som hon bringade de unga,
skall väl ändå sätta sin stämpel’ på månget
människoliv. Nu är hennes livsverk
ändat. Frid över hennes ljusa minne!
Lydia L i n d b e r g.
Brita Strömberg.
SKOLVAKTMÄSTAREN KARL
AUGUST BACKLUND f.
Ännu en av de kära medarbetarna å
Dala-fältet liar fått sluta sin vandring på
jorden. Den 10 mars spreds budet, att bro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
