- Project Runeberg -  Trons Segrar : Uppbyggelse- och missionstidning / Fyrtioåttonde årgången. 1937 /
205

(1890-1993)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. 1 Juni 1937 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205 TRONS SEG RAR



vad jag begärde. Lovat vare Herrens
heliga namn!

Till Helgelselörbundets styrelse,
medlemmar och medarbetare.

Jag vill härmed bedja att få utta’a mitt
hjärtliga tack för den gångna tiden, för
alla förböner, all sympati och’ gästfrihet
och alla övriga bevis på kärlek. Ett tack
till styrelsen för det erkännande den ger
mig i T. S. i samband med meddelandet
om mitt frivilliga utträde ur förbundet samt
för dess önskan om Guds välsignelse över
mig och mitt tjänande, de dagar jag ännu
möjligen har kvar i detta livet!

Till älta mina gamla kära medarbetare
i evangelium, först och främst mina kära
bröder och systrar pä missionsfältet, soin
tjänat och som tjäna Herren Jesus, så ock
till de få äldre här hemma, som ännu
finnas i livet, vill jag säga ett tack för
gemenskap och allt men ej farväl. Ty
orn någon skillnad mellan förr och nu
förefinnes, så består den däri, att jag
älskar eder så mycket mer och beder
oftare och innerligare för eder. Må Herren
förläna mig nåd och’ visdom till att tjäna
Guds folks bästa, oavsett parti,
församlingsepitet eller hudfärg!

Jag h:ar varit tveksam, huruvida jag
genom pressen skulle offentliggöra
anledningen till det steg jag tagit, men under
mycken bön har jag fått visshet om att
jag icke bör göra det. Jag hade ej
hel-ier önskat stegets offentliggörande genom
T. S., men jag förstår, att detta numera
blivit sed inom H. F. Emellertid är det
ej med glädje utan med djup sorg jag
funnit det bäst i överensstämmelse med
Guds plan och vilja om Hans barns
enhet att taga detta steg.

Och jag vill, som så mången gäng förut,
genom T. S. bedja dess läsare: Bed Gud
för mig! Bed Gud för missionsarbetet, för
den infödda församlingens enande och
enhet, ej blott bland dem, som bära
H. F :s märke, utan alla de andra
särmärkena,’ som vi missionärer bringat dem

jämte evangelium! Gud är mitt vittne, att
jag under de mer än trettio åren av mitt
tjänande lika ivrigt verkat för de
troendes enande som att bringa hedningarna
evangelium. Och detta är den börda, som
Oud särskilt lagt på mitt hjärta rörande
Sveriges missionsfolk.

Jag ber ej om edert silver eller guld —
Gud vet det — utan om edra förböner.

Eder gamle, i Flerren förbundne

Hans Nilson.

BAKOM PANNMUREN.

Vid en norrländsk fabrik fanns en
arbetare — vi kunna kalla honom
Persson — som mitt ibland ogudaktiga
kamrater dock var en troende man.
Då han ätit sin frukost där i
fabriken, brukade han i hemlighet gå
undan för kamraternas blickar bakom en
pannmur för att söka sig en stilla
stund i bön inför Gud. Kamrater-»
na kommo så småningom underfund
med denna hans vana, och de talade
med stor respekt därom; och när han
avlägsnade sig, sade de till varandra:
»Nu går Persson bakom pannmuren.»

Pastorn i den församling han
tillhörde, som berättat detta, har redan
räknat till åtta arbetskamrater, som
Persson vunnit för Gud, och flera
kanske komma.

D. A. (Svenska Sändebudet).

Litet av varje från Kina.

Forts.

Till de vänner, som känna oss och
offrat och bedit för oss, vilja vi säga ett
varmt tack! Visserligen kändes det tungt
i fjol, när Annies vänner i Gävle sveko,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:47:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ts/1937/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free