Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. 1 Juni 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
TRONS SEG RAR
i det att vår församl. slogs sönder
(vilket synes vara modernt nu i gamla
Sverige, men om Gud gillar det, betvivlar
jag!). Men Gud vare tack! Den lilla
skaran tog i på nytt, och vi hade just brev,
att de- offrat nära 200 kr. Underbart!
Själv har jag förlorat en de:l av underh.,
och detta kännes tungt, ty »frontsoldaten»
skall egentligen icke ha bekymmer för
sådant! Hur är det? Håller kanske »trossen»
på att tröttna? Eller vad är felet? — Här
ett förslag: som flera av oss här ute få
litet eller intet under året, kunde Du icke,
käre läsare och offrare, sända in en gåva
under rubr.: Till dem som minst fått
under året? Vår syster kassören vet bäst
hur det skall fördelas! — Vi knoga på
och bedja Gud ta ut en stor slant för
kassans fyllande. Kanske Gud manat D i g
att släppa titl just nu?? —
Så ha vi hört, att br. Olsson tänker
sig ut i vår. Må Herren få leda sin gamle
tjänare! Tänk, om han kunde få ledsaga
ut en skara ungdomar som hjälp i den
myckna skörden! Syskon, som äga medel,
sänd ut unga män och kvinnor, medan
dagen varar! Den kommunistiska natten
är snart över oss. Och då är det
för sent, även om Du vill offra då.
Kanske jag skulle meddela våra vänner,
som känna oss, att Herren icke blott tog
i fjol; Han gav med! Vi fingo en liten
Tore i juli som ersättning för Rune, och
den lille mannen synes må bäst av oss
alla — hittills. Vår Eivor knogar på i
Tatungs skola . — och vi hade nyligen
det glada budet, att våra vänner där fått
bedja med alla svenska skolbarnen. I
sanning härligt! Skolan är mer än betald,
när så skett! — Säg icke: »Det är bara
småttingar, de kunna ej hålla ut o. s. v.»
Jesus förmår bevara dem alla. Men
bed-jen för dem, kära missionsvänner!
Får nu avsluta brevet med de varmaste
hälsningar till Styrelsen och de Guds
vänner, som nås genom dessa rader.
Gud med oss alla!
Broderligen
Axel Johanson.
(Kina-Axel.)
3ydafn1
Från Östra Transvaah
»Nåde over nåde» sjöng den norske
pastorn Holm-Glad i Immanuelskyrkan i Malmö
den oförgätliga söndagskvällen för ett par
månader sedan, då vi fingo deltaga i det
sista svenska mötet, under det väckelsens
Ande var utgjuten över de talrika
skarorna, som samlats där; och dessa
toner ha hela tiden ringt i vårt öra. I
samma lokal tingo vi förra våren vårt första
och hjärtliga mottagande till Norden, och
nåd här vilat över de hastigt flyende
månader, vi fått tillbringa i hemlandet. Så
fingo vi säga farväl och det ined »nåd
utöver nåd».
Nu ha vi anlänt till vårt Sydafrika igen,
och även det är nåd. Den slutliga resan
började i Lund, där en liten skara
vänner bjödo oss farväl vid tåget. Andra
bekanta ansikten skymtade vid Malmö,
liksom vid Norrköping och Linköping några
dagar tidigare, och den sista trion sökte
oss i Trälleborg, där den sista äpplepåsen
kastades över till färjan, när landgången
redan var indragen. Rofull och vilsani har
färden varit hela tiden, med undantag av
ett par dagars måttlig storm till avsked
från europeiska farvatten. En smula
enformig kanske var resan, innan vi nådde
afrikanska kuster, men sedan med täta
avbrott i olika hamnar. Under ett par
dagars uppehåll i Durban fingo vi träffa våra
där stationerade kamrater samt makarna
Alm och Linde, vilka voro på genomresa.
Efter ännu ett dygns sjöresa voro vi
framme i Lourenco Marques och fingo utbyta
båten mot tåget, vilket på ett par
timmar förde oss över Transvaals gräns och
fram till Komatipoort.
Redan innan tåget stannat, skymtade ett
par bekanta gestalter. Det var br. Fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
