Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. 1 Juni 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
TRONS SEG RAR
Och det kändes skönt att åter vara i
älskat fosterland efter de tröttsamma elva
dygnen bakom. Vi fyra missionärer voro
så tacksamma till Gud för Hans
underbara hjälp, ty nog hade faror hotat. Icke
långt från Man-chu-li fruktade de for ett
överfall av banditer, så att de soldater,
som voro med på tåget, voro i sista
vagnen färdiga att möta fienden med
vapenmakt. Vi fingo höra det, först sedan
faran var förbi.
Vi hade att gå igenom tulien nio gånger:
både när vi gingo in i ert land och när
vi lämnade det. Men i tullen voro vi ej
utsatta för några svårigheter, utan allt gick
så bra. Men nog är det tröttsamt att gång
på gång öppna och släpa på väskorna.
Dock ju närmare man kommer hemmet,
ju mera glömmas besvären. Det skall nog
bli på samma sätt, när vi komma till vårt
himmelska hem. Det tog oss sju . dygn
genom Sibirien och Ryssland, så att vi hunno
se rätt mycket av den fattigdom och nöd,
som råder där. Sant sade en engelsman,
som rest mycket: »Så går det med ett
land, som övergiver Gud».
Vi kommo till Berlin d. 27 april kl. 8
på f. m., reste därifrån halv 12 f. m.
och voro i Malmö vid 9-tiden på kvällen
samma dag. I Malmö möttes vi av syster
Blom, fru Hallins i Peiping syster, och i
bil fördes vi till familjen Bloms trevliga
hem, där vi blevo varmt mottagna och
fingo framföra färska hälsningar från
dottern i fjärran Östern. I Malmö skildes jag
från min kamrat Helfrid Höök, som
därifrån fortsatte direkt till sitt hem i Sunne.
Från M.almö fortsatte jag färden mot
norr, och det var en fröjd att få sitta
och njuta av den härliga naturen, skogar,
sjöar och floder. Det är så mycket, som
smeker ögat, när man kommer från det
torra, ödsliga men dock så kära Kina.
Efter litet över ett dygn gled tåget in
på Bodens station, där många av vännerna
voro samlade. En riktig överraskning blev
det, när de stämde upp: »Tack, min Gud,
för vad som varit» o. s. v. Det
kändes gott för den trötte resenären, jag
hade all möda att kämpa mot tårarna.
Jag hade kunnat storgråta men ej av sorg
utan av glädje. Hjärtat var så fullt.
Men vi behövde icke skiljas på
stationen, ty vi fingo följas åt till syskonen
Perssons hem, där vi bjödos på gott kaffe.
Och just innan vi satte oss vid börder,
kom broder Rehnman in. Det var så kärt
att åter få se honom. Sedan fick jag vila
i Anna Karolins och Nina S:s trevliga hem.
Från Boden fortsattes färden mot
Luleå, ty hemmet på Junkön drog som en
stark magnet. När jag kom till Luleå,
möttes jag på stationen av släktingar och
vänner, och i bil fördes jag till deras hem,
där både gott kaffe och god mat
väntade. Sedan bar det åter i väg med bil
till min systers hem i Bensbyn, en mil från
Luleå. Mycket kärt att återse henne och
de andra i hemmet!
Som mitt hem är beläget på en ö, två
mil söder om Luleå, och havet var
tillfruset, var det nog en undran i mitt hjärta:
när skall jag få se min kära mor och mina
syskon där? Men även denna sak hade
jag anförtrott åt Herren, redan medan jag
var i Kina, och nu möttes jag av
underrättelsen: »Isen är svag och går snart».
Så blev det också. Vinden blev hård, och
isen började driva. Den 8 maj fick jag
höra, att grosshandlare Werner skulle segla
ut och fiska, och jag fick löfte att följa
med. På sina ställen stötte vi på drivis,
men allt gick lyckligt, och raskt närmade
vi oss mitt kära hem. Jag kom hem
tidigare, än jag var väntad. Min mamma,
fastän fyllda 80 år, var i fullt arbete.
Återseendet var kärt. Det var
icke långt till tårarna. Mina syskon mådde
gott, så att det var en verklig glädje
att få komma hem och se dem alla.
Kärast av allt var att möta MOR. Åter
hemma!
Jag har sedan mött många vänner och
fått höra så många: välkommen hem! Och
fastän nyss hemkommen, har jag fått
mottaga så mycken kärlek. Ett varmt tack
till eder alla! Vänner, bedjen att jag må
få bliva’ till välsignelse under min
vistelse i hemlandet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
