Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 18. 15 September 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 ’ TRONS
och hennes beredvillighet att göra de
största offer för sitt land. Då ryktet nådde
Nanking om vad som skett i Sianfu, och
då det visade sig, att det var omöjligt att
därifrån erhålla några säkra underrättelser,
enär förbindelselinjerna voro avskurna, och
då på grund därav upphetsning och
allmän villervalla rådde såväl bland
centralregeringens medlemmar som bland folket
i allmänhet, var hon den ende, som
behöll huvudet kallt. Beslutsamt begagnade
hon sig av de medel, som stodo till buds
att få veta det verkliga läget. Då alla
omkring henne foro ut i bitterhet och hat
emot Chang Hsueh-liang och dennes
meningsfränder och genast ville taga mått
och steg att hämnas, manade hon till
försonlighet. Överilade handlingar föra aldrig
något gott med sig, den sanningen sökte
hon inskärpa hos alla. Inför de civila och
militära myndigheterna i Nanking talade hon
sålunda: »Jag är blott en kvinna, men
jag talar ej nu i egenskap av hustru, som
söker räddning för sin man. Vore det
nödvändigt, att generalen skulle otfra
livet för sitt land, skulle jag vara den första
att göra offret, men att angripa och
bombardera Sianfu, skulle ej endast äventyra
generalens liv utan hopa nöd och; elände
över tusende oskyldiga och till ingen nytta
förbruka de militära resurser, vi så väl
behöva för landets försvar. Nej! Låt oss
se till, om vi ej kunna finna någon
utväg till en fredlig lösning. Jag säger åter:
Det är ej i egenskap av en hustru,
angelägen att rädda min mans liv, utan som
medlem av mitt folk jag besvär eder att
med alla medel söka finna en utväg till
räddning ur detta för hela vårt land så
allvarliga läge.» Fru Chiang lyckades
delvis lugna sinnena. Hon utverkade även,
att den beslutade straffexpeditionen mot
Sianfu uppsköts tre dagar. För egen del
såg hon nu vägen klar. Emot allas
avrådanden steg hon ombord på ett flygplan
och flög rakt in i Sianfu, där hennes
närvaro väckte allmän bestörtning. Då hon
inträdde i generalens rum, utropade denne:
»Har du kommit hit! Du har ju gått rakt
in i tigerns håla!» Han skakade sorgset
SEGRAR
sitt huvud och stora fårar runno utför
hans kinder. »Jag har visserligen på det
bestämdaste avrått dig från att resa hit,
fortsatte han, men då jag i dag öppnade
min Bibel, föllo orden, i Jer. 31: 22 i mina
ögon, och då vågade jag ej längre hindra
dig.»
I Nanking hade fru Chiang uppbjudit hela
sin förmåga att söka hindra regeringen
från förhastade mått och steg och hade
lyckats få de militära operationerna mot
Sianfu uppskjutna. I Sianfu, där hon nu
befann sig, mitt i fiendens läger, och där
hon ej ägde någon, som hon kunde lita på,
insåg hon ännu klarare vidden av den
fara, hon och hennes man såväl som hela
landet svävade uti. Å ena sidan stodo
västerut stora härar av de röda redo att gä
till anfall och bidade blott rätta ögonblicket,
å andra sidan fruktade hon, att
regeringens tålamod skulle tryta och order
givas att bombardera Sianfu. Fälldes blott en
enda bomb, vore följderna helt och hållet
oberäkneliga. Men: var fru Chiang stor i
Nanking, så visade hon sig ännu större
här. Med otrolig fasthet, mod och visdom
lyckades hon verkligen övertyga
upprorsledarna, att det bästa för landet och för
dem själva personligen vore att släppa
generalen. lös. Att de verkligen kunde besluta
sig för att utan några garantier för sin
egen säkerhet göra detta, kan ej annat än
väcka förvåning. 1 sina samtal med Chang
Hsueh-liang framhöll hon, huru dåraktigt
hans handlingssätt var. Han hade därigenom
väckt avsky hos hela folket. Den mängd
brev och telegram, hon fått mottaga,
vittnade därom. Själva barnen på gatan gräto
och klagade över att de förlorat sin far.
Changs samvete började bli oroligt. Under
ett av samtalen yttrade han: »Då ni skrev
att det var genom Guds nåd ni sparats
från att göra flera misstag, och att ni ville
ännu ivrigare bedja om ledning från Gud,
blevo vi djupt rörda».
Sin man sökte fru Chiang på allt sätt
uppmuntra. »Var vid gott mod», sade hon
till honom. »Gud är med oss. Och i varje
fall är jag här för att dela din lott. Jag
vill dö med dig, om detta är Guds vilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
