Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 19. 1 Oktober 1937 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
’ TRONS SEGRAR
Ett tioårsminne.
Av A.xel Hj. Jalmén.
Då jag ser -tillbaka på de senaste tio
åren av mitt liv, vill jag till Herrens ära
instämma i profeten Samuels ord: »Allt
härintill har Herren hjälpt oss». Och
samma minnesord vill jag söka inrista i
läsarnas minne: »Herren har hjälpt oss tills i
aag», samt ingravera det på minnesstenen,
som jag nu efter tio år reser upp såsom
ett stort bevis på Guds trofasthet i det
flydda men även en garanti för att Han
vill hjälpa i fortsättningen.
Hösten 1927 bildar en ny utgångspunkt
för mitt liv. Helgelseförbundets bibelskola
höll på att få sin högtidliga och värdiga
avslutning, då tjugu unga män och kvin-:
nor skulle avskiljas som Förbundets
evangelister; och förberedelserna voro i full
gång. Ännu var det inte definitivt
bestämt, att detta antal skulle avskiljas —
det var nämligen flera som anmält sig att
gå ut på fältet, men som ej blevo antagna
— varför de sista dagarna voro mycket
spännande, och man undrade: Skall jag
bli antagen som evangelist? Och: Vart
får man resa? o. s. v. Men man fick ju
förtrösta på detta ena, att Herren skulle
leda både styrelsefarbröderna och dem som
anmält sig att gå ut på fältet. Och för
Guds vilja måste alla hinder vika. Tjugu
blevo antagna, och vi tro, att detta var
i full harmoni med Hans vilja, som sagt:
»Skörden är mycken, men arbetarna äro
få. Bedjen fördenskull skördens Herre, att
Han sänder ut arbetare till sin skörd».
Alla som voro med på nämnda
bibelskola veta, att det gavs både gripande
och rannsakande stunder inför Guds ord,
och många löften gåvos åt Herren och
infriades. Om jag finge leva, tills jag bleve
hundra år, skulle säkerligen de olika
händelserna stå lika levande och verkliga för
mig. Huru gripande var det inte vid ett
tillfälle, när jag och en annan kamrat
kom-mo in på vårt rum och vi möttes av
följande syn: en broder, som skulle bli
evangelist, kämpade sin hårda »jakobskamp»
med Gud och bad oss under tårar: »Låt
mig vara ensam en stund; jag behöver
bedja mig igenom på en viss punkt i
mitt liv». En annan kämpade sin kamp ute
i skogen; någon gick över bäcken ned till
vedboden: och dessa blevo heliga platser
för dem, ty de hade »kämpat med Gud
och vunnit seger». Ja, vi kunna i sanning
säga, det var dagar på »krukmakareskivan»,
och hårda och obrutna viljor fingo sin
»dödsstöt». Jag tackar Gud för de
dyrbara stunderna — stunderna av
självkännedom och prövning, då vi fingo lära oss
allvaret och ansvaret av att vara en
ordets förkunnare samt för de andliga
välsignelser, som vi fingo mottaga. All äran
åt Jesus 1
Efter dessa tio år äro vi »spridda på
muren». En del äro kvar i Förbundet, några
äro ute på missionsfältet, andra ha
övergått till pingstväckelsen och några till
Missionsförbundet. En broder har genom
döden kallats från stridsfältet för att förenas
med den triumferande skaran i
härligheten. Men jag tror, att om vi nu samla
våra så många gånger förströdda tankar
inför tioårsminnet, så skola vi ändå tacka
Gud av hela vårt hjärta, att. vi fingo vara
med på nämnda bibelskola. Fast jag själv
är en av dem som övergått till annan
verksamhet (pingstväckelsen), bevarar jag
minnet därav såsom ett outplånligt sådant
och kan inte annat göra.
Jag vill nu sända en varm och
innerlig fridshälsning till de bröder och systrar,
som avskildes för evangelistkallet hösten
1927, till lärarna och övriga som deltogo
i kursen och för övrigt till alla Jesu
vänner i norr och i söder, ja, till alla, som
äga en lika dyrbar tro som vi. »Det bästa
av allt är, att Herren är med oss», var
ett av John Wesleys sista ord på
dödsbädden.
Eder broder, som med eder har del i
bedrövelsen och riket och ståndaktigheten
i Jesus Axel H j. Jalmén.*
*Broder Jalmén bar under sin
evange-listtid i H. F. namnet Hjalmar Anderzon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
