Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 24. 15 December 1937 (Julnummer) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TRONS SEGRAR 484
möte i en förhyrd lokal på en plats, där
förut ej finnes någon verksamhet. Vi blevo
då tillfrågade, om vi voro pingstvänner.
En fråga, som vi ju måste besvara nekande.
Men då vi tillade, att vi tillhörde
Helgelseförbundet, sade man: »Det är väl något
nytt».
Vi äro ju ej här för att i första hand
göra vårt missionssällskap känt utan för
att göra Jesus känd, men vi kunde ej
underlåta att omtala, att H. F. i år firar
50-årsjubileum, och alltså var det ju inget
»nytt».
Det är gott om platser här på
västkusten, där det ej finnes någon andlig
verksamhet förutom statskyrkans. Socken
intill socken ligger ännu alldeles oberörd av
all frikyrklig mission. Om man därtill
lägger, att statskyrkan i dessa schartauanska
bygder ej bedriver någon
ungdomsverksamhet och endast i något enstaka fall
söndagsskola, så kan man kanske få en
aning om de andliga behoven på detta fält.
Det är ej heller lätt att komma in på
dessa platser! För det första behövs det
pengar och åter pengar. Man måste räkna
med att få betala både för sig själv och
för mötena. För det andra är folket så
fullt av fördomar mot allt andligt, som
ej kommer direkt från statskyrkan, att de
ej våga öppna ens för pengar. Prästerna
varna ju också i många fall för »de falska
profeterna». Så vill man ej stöta sig med
sin herde, och så kan evangelisten få gå
från dörr till dörr dag efter dag utan
att få ha ett enda möte. Då ta’ vi
tillfället i akt och göra som vår store
Mästare, ha möte med en och en. Harpan
kommer ur fodralet, och vi bedja att få
sjunga en sång om Jesus. Så kommer
den kära gamla boken med det nya
levande Ordet fram.. Och så blir det ändå
en liten mötesstund, innan evangelisten
fortsätter till nästa dörr, med de aposto-.
liska orden ljudande i sitt inre: »I veten,
att edert arbete i Herren icke är fåfängt».
Nu äro vi emellertid hos vänner och
på en plats, där möten hållits under
ganska många år. Ändå finnes ingen
församling här ännu. Bara några intresserade, som
trots varningar från kyrkoherden våga
komma till våra möten.
Vi se dem ofta mycket gripna av de
enkla budskapen och sångerna. Verket går,
om än småningom, framåt, ty det är
Herrens.
Syster Dagmar Tapper, som- annars ju
har annat ’fält, gjorde mig den glädjen
att följa mig hit för en månad. Efter
jul, om Gud så vill, kommer ju syster
Märtha Nilsson hit.
Vi önska, att Herren måtte få
uppväcka förebedjare för detta mörka, hårda
fält.
För Gud kan intet vara omöjligt. Låt
oss alltså bedja i tro för hallandsfältet! Må
Han också få uppväcka offrare för
evan-gelistverksamheten på de mörka orterna!
Med fridshälsning till kamrater och
vänner landet runt.
Dagmar och Marta.
Utan like är Guds rike,
fast i ringa jordiskt skal.
Den det finner, allt han vinner,
han har gjort det goda val.
Han är vorden rik på jorden,
lycklig i en värld av kval.
Sök det trägen! Gå den vägen
som är smal men uppåt bär!
Dig rannsaka, bed och vaka
emot syndiga begär!
Dig ödmjuka, Ordet bruka;
nu Guds rike är dig när!
E. E v e r s.
Sverige^Iådau.
Vill härmed å mina och kamraternas
vägnar på det hjärtevarmaste tacka
var och en, som bidragit med
förbandsartiklar och söndagsskolekläder
til! att fylla den nu anlända lådan.
Gud välsigne Eder alla!
Shongwe M. S., P. O. Hectorspruit,
T vi., S. Africa, den 10 nov. 1937.
Lilly Gustafson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
