Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Barre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barr©
— 64 —
Banfiöſse
ligt stånd. II. itr. h. F lefva sjangtilt;
spela friherre,, göra intet.
Barr||e, -n, /. 1. (metall)stång, tacka. 2. bom.
3. skrank. -en, -, m. 1. = Barre. 2. ett
gymnastikredskap, hufvudsakligen för
armgym-nastik, bestående af tvänne parallela
bommar. -engold, n. guld i stänger, i tackor,
-iére, -n, f. barriär, bom, skrank, hinder,
-ikåde, -n, fl. barrikad, förskansning.
-ika-dieren, sv. tr. barrikadera.
Bars[ch], -e [f], m. abborre.
barsch, a. 1. amper, besk. 2. barsk, sträf.
Bärschaft, /. reda penningar, kontanta
tillgångar.
Barschheit, /. barskt sätt ei. uttalande.
Bärt, -ef, m. 1. skägg. Biid. jm einen o* [von
Stroh] machen: narra, bedraga ngn, jm den
rsj streicheln el. um den gehen: smickra,
kurtisera ngn, in den ~ hinein lügen: ljuga
oförskämdt. 2. eooi. muntrådar, barder hos
vissa fiskar. -becken, n. rakfat. -e, -n,f. 1.
bredyxa. 2. zooi. hvalbard. -faden, m.
muntrådar, munspröt hos vissa flskar o. insekter.
Barthel, -S, m. förkortn. af Bartolomeus. Ordspr.
er weifs, wo «x, den Most holt: ugf. han är
minsann ej bortkommen.
bärtig, a. skäggig.
Bärtlikratzer, m. F skäggskrapare, barberare,
-scherer, m. F barberare, -seife, / raktvål.
Barutsche, -n, /. ett slags tvåhjuligt åkdon.
Baryton 8e Bariton.
Basalt, -e, m. basalt, -en, a. af basalt.
Baschiik (&fv. - -), -s, m. baschlik.
Basils, -n, /. dim. f, 1. kvinnlig kusin. 2. faster
ei. moster, tant. 3. bas. -engeschwätz,
-en-gewäsch, n. skvaller, käringprat. -enhaft, a.
käringaktig, -enschaft,/. 1. kusinskap,
tant-skap. 2. kvinnliga slägtingar. -i’eren, sv. I. fr.
basera, grunda. II. itr. h. basera sig,
grunda sig, -ilfsk, -en, m. basilisk. -is, Basen,/, bas.
Bask||e, -n, m. -in, -nen, /. invånare i de
ba-skiska provinserna, basker, -isch, a.baskisk.
bafs, I. adv. „1. i hög grad, dugtigt. 2. poet. =
besser. II. -e f, m. mus. bas. -bläser, m.
fa-gottblåsare. -brummer, m. borduna,
snarr-verk pà orgel, -ist, -en, m. basist, -pfeife, fl.
fagott.
Bast, -e [f], m. bast. -a, itj. basta.
Bastard, -e, m. bastard, -en, -i’eren, sv. I. tr.
korsa olika arter. II. rß. korsa sig, beblanda
sig. -schaft, f. egenskap af bastard,
-zeu-gung,/. korsning af olika raser ei. arter.
Bastlléi, -en, f. bastion, bålverk, -ein, sv. I.
tr. syssla med småsaker, knåpa med. II. itr.
h. syssla, knåpa, -en, a. af bast, bast-, -ion,
-en, f. äfv. -e, m. o. n. bastion.
Bataillon, -e, n. bataljon.
Batist, -e, m. batist, -en, a. af batist, batist-.
Batterie, -[e]n, f. batteri.
Batzen, -, m. Batzen, myntsort — 4 Kreuzer.
Bau, -[e]s, -e ei. -ten, m. I. byggande, upp-
förande. 2. byggnad, konstruktion,
struktur. 3. odlande, odling. 4. bärg. brytande,
bearbetning. 5. bygge, byggnad, byggning,
hus. Einen #v errichten: uppföra ett hus.
6. bo, håla, kula. Bild. immer in seinem ~
sitzen: ständigt sitta hemma, aldrig gå
bort, -akademie, f. teknisk högskola, -amt,
n. byggnadsintendentur. -anschlag, m.
kostnadsförslag till en byggnad, -ärt, /,
byggnadssätt, -stil. -bedarf, m.
byggnadsmate-rialier. -beflissene(r), m. arkitekt(elev).
Bauch, -e f, m. dim. Bäuchlein o. -eichen, 1.
mage, buk. F fauler ~ a) latmask, b)
öf-verfyld mage, t. ex. i ordspr. fauler ~ studiert
nicht gern. 2. hvälfning, rundning, inre,
resonansbotten, -band, n. tunnband,
-die-ner, m. fråssare. -dienst, m. fråsseri. -e,
Bäuche se Beuche, -en, sv. I. rfl. bugta
sig, vara bukig, svängd; gebaucht: bukig,
kupig, II. arv. bäuchen se beuchen,
-ent-ziindung, fl. maginflammation. -erin,
Bäu-cherin se Beucherin. -feli, n. tarmsäck,
bukhinna. -flufs, m. diarré, utsot.’ -grimmen, n.
magplågor, magknip, ondt i magen, -ig,
bäu-chig, a. bukig. -kneifen, -kneipen =
Bauchgrimmen. -krampf, m. magkramp, kolik,
-red-ner, m. buktalare, -riemen, m. bukgjord.
-schmerz, m. «=* Bauchgrimmen, -ung, fl. 1,
kupighet. 2. vani. Bäuchung se Beuchung.
Bau||de, -n, f. säterhydda, -direktor, m.
byggnadsintendent. -en, sv. I. tr. 1. bygga. 2.
odla, bearbeta, bryta. II. rfl. byggas,
odlas. Sich arm ~ bygga sig fattig. III. itr.
h. bygga. An etw. (dat.) ~ bygga på ngt,
auf jn ~ bygga, förlita sig på ngn.
Bauer, 1. -, m. person som bygger, odlare,
bearbetare, t. ex. der geduldige ~ des
Erdreichs. 2. -n el. -s, -n, m. dim. f, bonde,
landt-man. 3. -, m. o. n. fågelbur, bur. -arbeit,/,
jordbruksarbete, -éi, -en, fl. byggeri,
bygge, -haft ~ bäuerisch.
Bäuer||in, -nen, fl. bondkvinna, bondhustru,
-isch, a. 1. landtlig, bond(e)-. 2. bondsk, rå.
Bauerlljan, -e, m. bondlymmel. -kerl, m.
bond-tölp.
bäuerlich, a. landtlig, bond(e)-, bondsk.
Bauernlladei, m. bond-, landtadel. -fänger, m.
en som lurar bönder, bondpräjare.
-fänge-rei, fl. bondpräjeri. -fest, n. bondkalas.
-fro[h]ne, fl. bonddagsverke. -gut, n.
bondgård. -placker, m. bondplågare. -regel, fl.
bondpraktika.
Bauer||[n]schaft, fl. bönderna i en by ei. inom ett
visst område. -sleute, pl. bondfolk, -smann, m.
bonde, -wesen, n. 1. landtbruk. 2. bondskt
sätt. -wirt[h]schaft, /. landthushållning;
jordbruk.
Bau||fach, n. byggnadsfack, -fähig, a.
odlingsbar, bärg. som kan bearbetas, -fällig, a.
bo-fällig, förfallen, -fälligkeit, /. bofällighet.
-fest, a. fast, säker att bygga på. -flölse, fl.
itr. tatransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt v«rfe. Å. har kuben, S. har **tn till hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
