Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Blutergiessung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blutergieſsung
— 90 -
bohren
person som lider af blodflöde, -ergiefsung,/.
-ergufs, m. blodutgjutning. -erin, -nen,/. se
Bluter. -erzeugend, a. blodbildande, -fahne,
/. blodfana (tecken till domsrätt öfver llf och död),
-feind, m. dödsfiende, -fink[e], m. «ooi.
domherre. -flufs, m. blodflöde, -fremd, a.
fullkomligt främmande, -freund, m.
blodsfrände. -gefäfs, ra. blodkärl, -geld, ra. 1.
blodpengar. 2. mansbot, -gericht, ra. domstol
öfver lif och död. -gerüst, n. schavott, -gier,
/. blodtörst, -gierig, a. blodtörstig.
Blüthe se Blüte.
bluti||g, a. 1. blodig. Biid. mit «ver Schrift
schreiben: skrifva med blod, F keinen ~»en
Heller haben: ej hafva ett enda öre. 2.
blodtörstig, -igrot[h], a. blodröd, -jung, a.
mycket ung, späd. -küchen, m. blodlefver.
-kügelchen, n. blodkula. -lassen, n.
åderlåtning. -lechzend, a. törstande efter blod.
-leer, a. blodfattig, blodlös. -leere, /.
blodbrist. -lohn, m. blodpengar, syndapengar,
-mensch, m. blodtörstig människa, -rache,
/. blodshämd. -reich, a. blodfall. -richter,
m. 1. domare i en domstol i lifssaker. 2.
bödel, -ruhr, /. rödsot, -rünstig, a.
blod-strimmig, blodig, -s- se Blut-, -sauer, a.
ytterst mödosam. Es sich (dat.) ~ werden
lassen: anstränga sig till det yttersta.
-Sauger, m. blodsugare. -scheu, a. rädd för
åsynen af blod. -schlecht, a. ytterst dålig,
-selten, a. ytterst sällsynt. -Sturz, m.
blodstört-ning. -that, f. blodsdåd, -tropfen, m.
blod-droppe. -übel, adv. mycket illa. -umlauf, m.
blodomlopp, -ung, f. blödning. -vergiefsen,
n. blodsutgjutelse, -verwandte(r), (adj. böjn.)
m. blodsfrände, -wenig, adv. ytterst ringa.
Bö, -era, /. (storm)by.
Boa, ’S,f. boa, jätteorm.
Bock, -e f, m. 1. (get)bock. Büd. den zum
Gärtner ei. auf die Haferkiste setzen: sätta
bocken till trädgårdsmästare, ein alter
geiler «w en gammal liderlig sälle, hol’s der**
ei. hol mich der ^ ! ta mig katten! weinen,
dafs einen der stöfst ei. als ob einen der
stiefse: gråta krampaktigt, ryckvis. P arv.
spenamn för skräddare. 2. bagge; äfv. hanne
af vissa andra djurslag. 3. = Bockbier. 4.
storm-bock, murbräcka; isbrytare vid broar;
pål-klubba. 5. (kusk)bock. 6. ställning på
hvilken ngt hvilar, t. ex. der ~ einer Windmühle:
foten på en väderkvarn. 7. kran, vindspel.
8. kullerbytta. Einen ~ schief sen: slå
kullerbytta, Fafv. göra en bock, dumma sig.
-bei-nig, a. styfbent. -bier, n. bockbier (ett siags 01).
•en, bocken, sv. itr. h. 1. om getter O, får: a) vara
brunstig, b) bespringa. 2. lukta som en bock.
3. göra bocksprång, krumsprång; om hästar:
stegra sig, kasta. 4. vara trotsig, ha sitt
hufvud för sig. -Ig, böckig, -isch, böckisch,
a. 1. stinkande som en bock. 2. brunstig. 3.
stel, klumpig. 4. envis, egensinnig, -lamm,
ra. bockkillin g; bagglam. -lelter,/.
dubbelstege. -sbeutel, m. 1. a) en bocks
testikel-pung, b) flaska af samma form, c) ett slags
vin från Würzburg, förvaradt 1 sådana flaskor. 2.
F gammal slentrian, -shorn, ra. bockhorn.
Biid. jn ins "»jagen: injaga skräck hos ngn,
skrämma ngn, så att han blir medgöriig. -sledern,
a. af bockskinn, -ssprung, m. bocksprång,
krumsprång, -steif, a. stel som en bock.
Boden, -[f], m. 1. mark. Die Augen zu ~
schlagen: slå ned ögonen, dem ** gleich
machen: jämna med marken. 2. land i motsats
tm vatten. fassen: få fotfäste, den «u
verlieren : förlora fotfäste. 3. jord, jordmån.
4. jordegendom. Grund und besitzen:
vara fastighetsägare, jordägare. 5. botten.
Biid. der Mensch hat keinen «w han är en
ohjälplig slösare. 6. golf. 7. grand. 8. vind
(öfversta rummet under taket), Spannlllålsvind,
magasin. -ärt, f. jordmån, -baiken, m.
bottenbjälke, syll. -beschaffenheit,/. jordens,
jordmånens beskaffenhet, -besitz, m.
(besittning af) jordfastighet, -fenster, n.
vindsfönster. -geschofs, ra. 1. bottenvåning. 2.
vindsvåning, -kammer, f. vindskammare,
-kreditanstalt, -kreditbank, / hypoteksbank.
-loch, n. vindsglugg, -raum, m. vind, skulle,
-thür, f. vindsdörr. -treppe,/, vindstrappa,
-wohnung, / vindsvåning, -zins, m.
jordränta, tomtöre.
bödmen, bodmen, tr. sätta botten i
Bödmeréi, -era,/ sjö. bodmeri.
Bogen, m. dim. Bog[e]l ein, -eichen, 1. båge. 2.
pappersark, -brücke, /. hvalfbro. -dach, ra.
hvälfdt tak. -form,/ l.bågform. 2.folio,
helarksformat. -gang, m. hvalfgång. -halle,/,
öf-verhvälfd pelargång, portik, -lang, a. som räcker
hela ark igenom, -laube,/. öfverhvälfd löfsal.
-pfeiler, m. pelare som uppbär ett hvaif. -schmierer,
m. F en som fullklottrar hela ark;
dussinförfattare. -Schreiber, m. ren skrifvare.
-sehne, / bågsträng. -seile,/, foliosida» -thüre,
/. hvalfdörr. -weise, adv. arkvis.
bogig, a. bågig.
Bohle, -n, f. 1. grof planka. 2. se Boicle. -n,
sv. tr. belägga, kläda med plankor.
Böhm||e, -n, m. 1. bömare. 2. % tattare, -en,
-s, 0, n. Bömen. -in, -nen, f 1. bömiska. 2.
t tatterska. -isch, a. bömisk." Das sind ihm
«■ve Dörfer: det är latin för honom.
Bohne, -ra, /. dim. f, böna. Das ist keine
wert: det är ej värdt ett rundstycke, F
blaue *vn(gevärs)kulor. -n, sv. tr. bona.
-nfest, ra. trettondagen, -nstange, /.
bönstör. -rn, sv. tr. bona.
Böhnhase se Bönhase.
Bohrllahle,/. syl att borra med. -bog$n, m. tekn.
borrstråke, -en, sv. I. tr. borra. Biid. er mag
keine harten Bretter el. er bohrt gern,
wo das Brett am dünnsten ist: han tycker
ej om att anstränga sig, tar allt så lätt, som
itr. intransitiv«,, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. h&r sein til! hjälpverb,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
