Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bossen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boſsen
brasilisch
bolsen Be bösen.
bossi’eren, sv. tr. bossera.
böswillig, a. illvillig, elak. -kelt, /. illvilja,
elakhet.
Bot, -e, n. bud, anbud.
Botànllik, 0, /. botanik. -Iker, -, ra. botanist,
-isch, a. botanisk, -isieren, sv. itr. h.
botanisera. -isiertrommel, /. portör.
Bot||e, -ro, m. bud, budbärare. laufen:
springa ärenden, -enamt, n. 1.
budbärar-syssla. 2. stadsbudskontor, -enfrau,/.
kvinna som går ärenden, kvinnligt gångbud.
-en-gänger, -enläufer, ra. gångbud. -enlohn, m.
betalning till ett bud, budbärarlön.
-enwei-se, adv. i egenskap af bud(bärare). -in,
-nen, f. kvinnligt bud, budbärerska. -mäfsig,
a. 1. rättmätigt herskande. 2. underdånig,
underlydande. 3. skattskyldig, -mäfsigkeit, fl.
herravälde, myndighet. Unter seine ~
bringen: underkasta, bringa under sin spira,
-schaft, /. 1. a) budskap, underrättelse, b)
budskickning. Auf ^ gehen: gå ärenden.
2. beskickning vid främmande hoſ. -sc hafte i*, -,
ra. sändebud, ambassadör.
Böttcher, -, ra. tunnbindare, -éi, -en,f. 1.
tunn-bin darhandtverk. 2. tunnbindarverkstad.
Bottich, -e, m. kar, så. -macher = Böttcher.
-reifen, ra. såband, karband.
Bou||doir, -s, n. budoar. -illon, -s,f buljong,
-levård, -s, ra. bulevard, vall. -quét[t], -s ei.
-e, n. bukett, -ssole se Bussole.
Bowle, -ro, f. (dryckes)bål.
box||en, sv. itr. h. o. rfl. boxa, boxas, -er, -, ra.
boxare, -eréi, -en, fl. boxning.
Boy, -e se Boj, Boje.
br = burr.
brabåntller, -isch, a. brabantsk.
bräch, a. åbr. ~ liegen: ligga i träde; blid.
ligga nere, i lägervall, -acker, m. träde(såker).
-ackern, itr. h. plöja träde. -e, -ro, fl. &br. 1.
träde. 2. trädesåker. 3. trädesjordens
plöjning. -en, sv. tr. 1. lägga i träde. 2. plöja,
odla trädesåker. -feld, n. träde(såker). -korn,
n. säd som sås på trädesåker. -land, n.
trä-de(sjord). -liegen, n. träde. -monat, m.
sommarmånad, juni.
Brachs, -e, ra. braxen.
Brächschnepfe,/.vindspole(Scolopax arquata).
Brachse, -n,fl. -n, -, m. braxen.
Bräck, -e, n. o. * ra. afskräde, utskott, -[e],
-en, m. -e, -n, f. jäg. spårhund, jagthund.
■fl«*»
n. hand. utskott, -ig, a. f^es Wasser:
brakvatten, -kaffee, ra. sjöskadadt kaffe,
-perle, f. omogen, icke klar pärla, -vieh, n.
slagtdjur, slagtboskap, som ej duger till annat än
siagt. -wasser, n. brakvatten.
Brägen se Bregen.
Brahm||ai’smus, 0, ra. bramaism. -åne, -me,
-n, ra. braman, bramin. -ånisch, -inisch, a.
bramansk. -imsmus, -, 0, m. bramaism.
Brak se Brach.
Brakteåt, -en, m. -e, -n, fl. brakteat.
Bräm, -e, ra. 1. bot. ginst (Genista). 2. sja.
bramsegel, bramstång.
Bramårbas, -se, m. storskräflare,
pratma-kare. -leren, sv. itr. h. skräfla, prata.
Brame, Bräme, -n,fl. bräm, kant.
Branche, -n, fl. bransch, fack, (yrkes)gren.
Brand, -e f, ra. 1. brand, eld, eldsvåda. In ~
geraten: fatta eld, in ~ stecken ei. setzen:
sätta eld på, antända, in hellem stehen:
stå i ljusan låga. 2. bränning. 3. biid. glöd,
t. ex. der Augen. 4. pl. äfv. -er f, (eld)brand
(—brinnande trästycke). Bild. sich aus den Bränden
machen: taga sin Mats ur skolan. 5.
svedjeland; torrt, ofruktbart ställe. 6. brand,
sot p& växter. 7. med. brand, kallbrand,
-balsam, m. salfva för brännsår, -bettler, m.
person som tigger till följd af liden
brandskada. -brief, m. 1. intyg om liden
brandskada. 2. bref innehållande hotelser om
mordbrand, -eisen, n. brännjärn, -en, sv.
itr. h. om vatten, vågor: bryta sig mot klippor,
mot stranden; biid. rasa. -er, m. 1. sjö.
brandskepp, brännare. 2. mii. äfv. Bränder,
brandrör. -fest, a. brandfri. -fuchs, m. 1.
brandfux. 2. stud. student som är andra
terminen vid universitetet, -gasse, fl. prång
mellan tvänne hus för att hindra eldens spridande från
det ena till det andra, -geschmack, ra. vidbränd
smak. -geschwür, n. brandartad böld.
-ge-treide, n. sotig säd. -heide, fl. ödslig, kal,
mager hed, ljunghed, -icht, -ig, a. 1. som
smakar ei. luktar brändt. 2. med.
brandartad; om växter: behäftad med brand, sotig.
-korb, ra. galler, rost i eldstäder, -korn, n.
sotig säd. -marken,* tr. brännmärka, -mehl, ro.
mjöl af sotig säd. -meise,/. talgoxe, -opfer,
ro. brännoffer, -otter, fl. äsping. -pfahl, ra.
påle på bål, vid hvilken den lifdömde
fastbands. -pfiaster, ro. plåster för brännskador,
-rost, ra. galler, rost i ugnar, -rot[h], a.
eldröd. -röt[h]e,/. eldfärg; eldsken, -salbe,/.
= Brandbalsam, -schätzen,* tr. brandskatta;
biid. jn ~ pungslå ngn, med våld fråntaga
ngn ngt. -Schätzung, fl. 1. brandskattande.
2. brandskatt, -schlänge,/ äsping. -schwarz,
a. svart som sot. -stelle, f. X. brandställe.
2. eldstad. -Steuer, fl. 1. brandskatt. 2.
brandförsäkringspremie, -stifter(in), ra. (fl.)
mordbrännare (-erska). -Stiftung, fl.
mordbrandsanläggning, mordbrand, -ung,/,
bränning. -vogel, ra. zooi. tärna, -weizen, ra.
so-tigt hvete. -wunde, fl. brännsår, -zeichen, ro.
brännmärke.
Branke, -ro, fl. tass, klo, ram.
Branntwein, ra. bränvin. -geist, m. sprit,
-pulle, fl. P bränvinsflaska, plunta.
Brante se Branke.
Bras||ilianer, -, m. brasilianare. -iliånerin,-raero,
fl. brasilianska, -iliånisch, a. brasiliansk.
-llier = Brasilianer, -|lisch = brasilianisch.
itr. intransitiv«,, rß. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. h&r sein til! hjälpverb,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
