Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Erbkrankheit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erbkrankheit
erflehen
arf och ägo. -krankheit, /. ärftlig sjukdom,
•lassen, n. testamenterande, -lassen —
erbleichen. -lasser(in), m. (/.) testator
(testa-trix). -lehen, n. ärftligt län. -léichen,* itr.
s. 1. blekna, vor Zorn: af vrede. 2. Vor
etw. (dat.) ~ öfverglänsas, fördunklas af ngt.
3. blekas, blifva blekt, -lich, a. ärftlig,
-lichkeit, /. ärftlighet, -Iicken,* tr. få se, få syn
på, varsna, skåda, -linden,* itr. s. blifva
blind. -Iindung, /. -los, a. arflös. -lühen,*
itr. s. uppblomstra, -nehmer, m. arftagare.
-orgen,* tr. låna, till låns erhålla. -O[l]sen,*
1. tr. uppreta, göra ond. II. rß. blifva ond,
uppretad, uppbragt, -ö[f]sung, f. vrede,
-otig, a. beredd, villig, -pacht, f. ärftligt
arrende, -pächter, ra. innehafvare af
ärftligt arrende, -recefs, m. jur. arfsfördrag.
-réchen," I. tr. bryta upp, öppna. II. tr. o.
rß. kräkas, kasta upp. -recht, n. arfsrätt.
-réchung, f. kräkning. -schaden, ra. ärftligt
lyte.
Erbschaft, f. arfskap, arf. Der ~ verlustig
machen: göra urarfva. -lieh, a. rörande arf,
arf(s)-. -sannahme, f. ett arfs mottagande,
-sforderung, f. arfsanspråk. -sklage, f.
arfs-tvist. -smasse, f. arf. -ssache, f. arfsfråga.
-sverfügung, f. testamente, testamentariskt
förordnande.
Erbüschleicher(in), m. (/.) en som söker lisma
sig till arf. -schleicherei, f. list, knep för
att komma åt arf. -se, f. ärta. -stück,
n. arf, arfgods, ärfd sak. -sünde, f. arf synd.
-t[hjeil, n. arfvedel. -t[h]eilung, f. arfskifte.
-t[hjöm, n. arfgods. -übel, n. ärftligt ondt.
-ühlen,* tr. gnm smekningar vinna.
-Verbrüderung, -Vereinigung, f. arfförening (förbund
mellan furstehus, enligt hvilket vid den ena liniens
utdöende den andra inträder i dess rättigheter),
»vergleich, m. arffördrag. -vermächtni[f]s, n.
testarnentarisk gåfva. -vertrag, ra.
arffördrag. -zins, m. grundränta.
Erdilärt, f. jordart, jordmån, -ball, m.
jordklot. -bau, m. jordarbete, -beben, n.
jord-bäfning. -beere,/, smultron, -beschreibung,
f. jordbeskrifning, geografi, -bewohner, m.
jordens inneb}Tggare. -biene,/ humla,
-bir-né,/. jordpäron, potatis, -boden, m. 1. mark.
Dem ~ gleich machen: jämna med marken.
2. jordmån, -brand, ra. underjordisk eld. -e,
-ra, /. jord. Auf ^n (röråidr. dat. sg.): på
jorden. -enbürger, m. världsborgare, -englück,
n. jordisk lycka.
erdénkllbär, a. upptänklig, -en,* tr. upptänka,
__ uttänka, uppdikta.
Erdenkind, n. människobarn, dödlig.
erdénklich, a. upptänklig.
Erdenüpilger, m. pilgrim på jorden, -rund, n.
jordklotet, -sohn, m. = Erdenkind.
erd||fahl, -falb, a. jordfärgad, askgrå, -gang,
m. underjordisk gång. -geboren, a. poet.
jordisk. -gefühl, n. jordisk känsla, -gegend, f.
trakt på jorden, -geist, m. jordande, rå,
tomte, -gelb, a. ockergul. -geschlecht, n.
människoslägte. -geschofs, n. bottenvåning,
källarvåning, -gürtei, ra. jordbälte, zon.
-hälf|e, f. jordhalfva, hemisfär. -icht, a.
jor-dig, jordartad.
er||dichten,* = erdenken, -di’chtung, f.
uppdiktande, dikt, påhitt, osanning, -dienen,* tr.
förtjäna, förvärfva, hopspara,
erd||ig, a. jord i g. -kluft, f. klyfta, remna i
jorden, -kunde, f geografi, -kundige(r), (adj.
böjn.) m. geograf, -messer, m. landtmätare.
-Öl, 7i. bärgolja, nafta.
erdolchen,* tr. sticka ihjäl med dolk, mörda.
Erd||rauch, ra. bot. jordrök (Fumaria). -reich,
n. 1. jorderiket, jorden. 2. mark, jordmån,
erdréisten,* rß. drista sig, djärfvas.
Erdrifs, rn. remna i jorden,
er||dröhnen,* itr. h. dåna. -drosseln,* tr.
strypa. -drösselung, f -drucken,* tr. trycka,
klämma ihjäl, kväfva; öfverväldiga.
ErdilrUcken, ra. ås. -rutsch, m. jordras. -schölle,
f. 1. jordkoka. 2. bibi. jorden, -spalte,/. =
Erdrifs. -stamm, ra. stubbe, -stock, ra. 1. =
föreg. 2. = följ. -Stockwerk, n. bottenvåning,
källarvåning, -strich, m. luftstreck, -t[h]eil,
ra. världsdel,
erduld||en,* tr. tåla, uthärda, -ung,/
Erdilumschiffer, -umsegler, ra. värld som seglare,
-umschiffung, -umseg[e]lung, /
världsomseg-ling.
erldürsten,* itr. s. törsta ihjäl, -éifern, iß. råka
i eld och låga, blifva het, brusa upp,
för-ifra sig. -éif[e]rung,/. -éignen,* rß. tilldraga
sig, hända. -éigni[f]s, -se, n. tilldragelse,
händelse, -eigni[ſjsvoil, «.händelserik. -éilen,
tr. ilande uppnå, hinna, öfverraska.
Eremit, -en, m. eremit, -åge, ~n, f. eremitage,
eremithydda, -enhaft, -isch, a. eremitartad,
eremit-.
erliérben,* tr. ärfva, gnm arf erhålla, -fahren,
I.* tr. 1. erfara, få veta, få reda på. 2.
erfara, röna, få vidkännas, lida, pröfva. II.
a. erfaren, bevandrad, förfaren, -fåhrenheit,
/. erfarenhet, förfarenhet.
Erfahrung,/, erfarenhet, rön. In ^ bringen:
få veta, lära känna, erfara, -sgemais, a.
öfverensstämmande med erfarenheten,
-s-los, a. oerfaren, -slosigkeit, /. oerfarenhet,
-smälsig = erfahrungsgemåfs. -sreich, a.
rik på erfarenhet.
erllfålsbär, a. möjlig att fatta, -fassen,* tr.
gripa, gripa tag i, fatta, -fålslich =
erfafs-bar.
erféchten,* tr. tillkämpa sig, uppnå, vinna,
erfind||en,* tr. 1. t finna, påträffa; pass.
befinnas. 2. uppfinna, -er(in), ra. (/.) uppfinnare,
-erisch, -säm, a. uppfinningsrik, -ung, /.
uppfinning, -ungsgabe, -ungskraft, /.
-ungs-vermögen, n. uppfinningsförmåga,
erl|fi’schen,* tr. fiska, fiska upp. -fléhen,* tr.
itr. intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S. har »«t» till hj&lpv«rfe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
