Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grimassenmacher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Groſsvaterstuhl
— 209 —
Grüneberger
morfaderlig. -vaterstuhl, m. gammaldag»
länstol. -verkehr, m. samfärdsel, handel
emellan länderna, -Würdenträger, m. hög
dignitär. -ziehen, n. uppfödande, uppdragande.
grotésk, a. grotesk, -e, -n, fl. grotesk figur.
Grotte, -n, fl. dim. f, grotta, -nwerk, n.
konstgjord grotta.
Grube, -n, fl. dim. f, 1. grop. 2. graf. In die ~
fahren: dö. 3. grufva.
Grübeiüéi, -en, f grubbleri, »er se Grübler.
-haft, a. grubblande, -n, sv. itr. h. 1.
grubbla. 2. gräfva, sneka, leta.
Gruben||bau, -betrieb, m. grufbrytning,
grufdrift. -fahren, n. nedstigning i grufva. -grund,
m. grufbotten. -hund. vi. barg. hund, -Steiger,
m. bärg. stigare. -werk, n. grufva. -wetter, n.
grufgas.
grubig, a. gropig.
Grübler, -,ra. grubblare. -In,-nen,fl. grubblerska.
Gruft, -e f, fl. håla, t sht grift. -begräbni[ fjs,
-gewölbe, n. grift, grafhvalf. »kirche,/
grift-hvalf. krypta.
Grum| me]t, -s, 0, n. 0. m.., 0, f. det efter
första slåttern växande höet, efterslåtter. Büd.
"w machen vor dem Heu: gifta bort den
yngre dottern före den äldre, -en, sv. itr.
h. förrätta efterslåtter. -ernte, fl.
efterslåtter. -heu, n. =» Grummet.
grün, a. grön. F sich an js <v6 Seite setzen:
vinna ngn för sig, göra sig grön mot ngn,
«wer Junge: tjufpojke, skön gosse,
Donnerstag: skärtorsdag, -bewachsen, a. betäckt
af grönska.
Grund, -ef,?«. 1. grund, botten. bekommen,
haben: nå botten, auf den stofsen: stöta
på grund; bild. einer (dat.) Sache auf den ~
gehen: gå till botten, på djupet med en
sak, etw. von ~ aus ei. aus dem,
verstehen: grundligt förstå sig på ngt, zu
begehen: gå i grund, gå under, förgås, jn zu -ve
richten: förstöra, ruinera ngn, in [den]
Grund bohren: borra i sank. 2. grund,
grundt ställe. 3. dal, klyfta, djup. 4.
(byggnadstomt. 5. (byggnads)grund, grundval.
6. mark, jord, jordmån. Liegender ~
jordegendom. jfr Boden 4. 7. kapital, (grund-)
fond. 8. bottensats. 9. grund, skäl, orsak;
bevis. Aus diesem ~e: af detta skäl, på
grund häraf. -bau, m. grundläggning, grund,
•beschaffenheit, f. grundens beskaffenhet,
-besitz, m. jordegendom, -besitzer, m.
jordägare. -beslandt[h]eil, m. grundbeståndsdel,
-blei. n. sänklod. -böse, a. grufligt ond,
förbittrad. -brav, a. genomhederlig, -brief, m.
dokument som styrker äganderätten till
fastighet, köpebref. -büch, n. jordebok.
-deutsch, a. alltigenom tysk, tysk till själ
och hjärta, -ehrlich, a. bottenärlig.
-eigen-schaft, f. hufvudsaklig egenskap, [–eigen-t[h]üm,-] {+-eigen-
t[h]üm,+} n. fastighet, -eigent[h]ümer, m.
fastighetsägare, egendomsherre.
gründüen, sv. I. tr. 1. grunda, grundlägga,
anlägga, inrätta. 2. utgrunda, utforska. 3.
mål. grunda. 4. stifta, bilda bolag. II. rfl.
Sich aufl etw. (dat. ei. ack.) ~ stödja sig,
hvila, bero på, hafva sin grund i ngt. III. itr.
h. stifta bolag, i sht pà bedraga« grund, vingla,
-er, -, m. -erin, -nen, fl. 1. grundläggare.
stiftare. 2. bolagsvinglare. -erschwindel, m.
-ert[h]üm, n. bolagsvin gl eri.
grundilfaul, a. genomrutten, -fläche,/",
grundyta, bas. -gelehrt, a. grundligt lärd.
-ge-rechtigkest, fl. 1. med jordegendom förenad
rättighet. 2. egendomsherres rätt tm
rättsskipning. -gerechtsäme, fl. —
Grundgerechtigkeit 1. -gescheit, a. grundligt klok.
-gesetzlich, a. grundlagsenlig. -gut, -gütig, a.
genomgod, -herr, m. egendomsherre,
fastighetsägare. -herrlich, a. tillhörande,
utmärkande för en egendomsherre, -herrlichkeit,
fl. en egendomsherre tillkommande
rättigheter. -herrschaft,/ 1. = G rundherr lichkc it.
2. egendomsherre med fru. -ieranstrich, vi.
grundmålning, grundning. -ieren, sv. tr.mki.
grunda, -ierfarbe, fl. grundfärg, -ierung, /.
grundning. -ig, a. dyig, lerig, smutsig, -läge,
fl. grund, fundament, grundval,
gründlich, a. grundlig, -keit,/. grundlighet.
grund||los, a. 1. bottenlös, t. ex. Wege. 2.
grundlös, ogrundad, osann, -lot[h], n.
sänklod. -neigung,/ hufvudsaklig, naturlig
böjelse. -quelle,/, urkälla, -recht, n. 1. i
grundlag grundad rättighet. 2. vid jordegendom fästad
rättighet, -rechtlich, a. 1. grundlagsenlig.
2. beträffande egendomsherres rätt. -rits, ta.
1. grundritning, plan, planritning; utkast.
2. kortfattad lärobok, elementarbok. -sätz
lich, a. principiell, -satzlos, a. utan
grundsatser, principlös. -satzlosigkeit, fl.
frånvaro af, brist på grundsatser, -schlecht, a.
genomdålig, usel. -schols, m. grundskatt,
-schuld,/, hypoteksskuld. -schwelle,/, sy 11.
-Silbe, fl. stam stafvelse. -Stellung, fl. gyum.
utgångsställning, -strich, m. grundstreck;
grunddrag, -stuck, n. jordegendom,
fastighet. -suppe, fl. vatten i kölrummet, -tugend,
fl. hufvuddygd, kardinaldygd, -übel, n.
hufvud sakligt ond t, hufvudsaklig brist.
Gründung, fl. grundande, anläggning m. m. se
gründen. -SSChwindel, m. bolagsvingleri.
grundllverbohrt, -verdreht, a. F alldeles tokig,
vriden, -Verfassung, fl. grundlag,
konstitution. -vermögen, n. I. grundkapital. 2,
förmögenhet i fastigheter. -Wahrheit,/
grundsanning. -wasser, n. djupvatten. ~
abbauen: afleda djupvatten, -wesen, n.
grundväsen, princip. -Wissenschaft, /
grundläggande vetenskap, -wort, n. gram. stamord,
hufvudord. -zahl,/, grundtal, kardinaltal.
Grün||e, 0,fl. 1. grön färg, grönt. 2. grönska,
det gröna, -eberger, m. 1. invånare i
Grüneberg (stad i Schlesien). 2. vin från Grüne-
-v = föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. f har omljud. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
14*—195271. Tysk’svensk skolordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
